Birgittas bästa tips inför julbaket
JULBAK: ”JAG GÖR LUSSEKATTER PÅ KARDEMUMMA” När Birgitta Rasmusson ska baka gör hon det i föräldrahemmet på Restenäs. Här bakade hennes mamma och man gick på kaffekalas hos varandra. Men man höll hårt på recepten.
I det rymliga köket på föräldragården testar Birgitta Rasmusson gärna nya recept tillsammans med broderns barnbarn som bor i närheten. Det här är hennes andra hem.
– Det är härnere som jag brukar baka. Hemma i Stockholm har jag gasspis och det är inte bra att baka i, säger Birgitta Rasmusson.
Allt står exakt som det gjorde när föräldrarna levde. Hon har till och med kvar sin mamma Agnes krukväxter.
– Det är oerhört roligt att ordna julkalas här i huset. Vi är väldigt traditionsbundna och bakar exakt de sorterna som min mamma bakade.
Birgitta Rasmusson bläddrar i sin mammas receptsamling. Nedskrivna recept, utklipp från tidningar som Land och Icakuriren och den första upplagan av Sju sorters kakor från 1945. Kakor som smörkransar, sandbakelser, klenäter och Engelska pepparkakor.
– Så fylldes vårt kakförråd i kallskafferiet. Jag lägger fortfarande rätt sort i rätt burk.
I skafferiet står en stor koppargryta. Den fylldes med vetebröd som varade hela julen. Och med lussebullar förstås.
LUSSEBULLEN SÄGS HÄRSTAMMA från Tyskland och kallades för dyvelskatt eller djävulskatt, efter en djävulsfigur som brukade följa med Lucia för att skrämma barn.
– Sedan blev det lussekatt. Här i Västsverige säger vi lussekatt och vi har inte saffran utan det ska vara kardemumma. Jag gör lussekatter på kardemumma.
Men i Birgitta Rasmussons nya bok ”Birgittas bästa julkakor”, är det saffran i degen. Saffranspojkar kallar hon dem där, som man garnerar med smält smör och doppar i en blandning av vaniljsocker och strösocker. Eller Kyrkefallapojkar om man kommer från Kyrkefalla i Tibro.
– De får gärna se lite spralliga ut. Jag har drivit hårt att man ska ta vara på det man har på hemmaplan. Det är viktigt att ha en storytelling. Och de bakar fortfarande Kyrkefallapojkar i Kyrkefalla.
När tidningen kommer på besök har Birgitta Rasmusson också lagt
saffran i degen, som hon formar på fem olika vis. Saffranspojke, Gullvagn, Lussekatt, Prästens hår och Julkuse.
Plåten har smörpapper på och ska sättas mitt i ugnen.
– Då får du det bästa resultatet. Jag är noga med att det ska vara 250 grader. Det går fort. När bullarna är färdiga visar hon. – Känn hur lätt den är. Då är den färdiggräddad.
BIRGITTA RASMUSSON FÅR ofta frågan hur man gör för att saffransbrödet ska bli saftigt.
– För det kan bli ganska torrt. Då brukar jag säga att ”ni tar för mycket mjöl”. Degarna ska vara lösa och ni ska bara ha en doft mjöl på bakbordet.
Ett annat knep är att göra en fördeg. Så kommer vi in på det populära Tv-programmet ”Hela Sverige bakar”, där hon är en av domarna tillsammans med Johan Sörberg.
– Han predikar det ständigt. Fördeg, fördeg, fördeg.
Över tusen söker till programmet.
– När vi frågar vem som har lärt dem att baka svarar de mormor eller farmor. Så nu bakar 40-talisterna med sina barnbarn. Hade du frågat mig för 20 år sedan hade jag aldrig trott att intresset skulle bli såhär stort.
BIRGITTA RASMUSSON TÄNKER tillbaka på julkaffekalasen när hon var liten, när alla sorterna skulle fram.
– Huvudmotivet var att få gå till varandra och smaka på varandras sorter.
Men recepten höll man för sig själv.
– De här recepten var heliga för varje familj. Så det var inte tal om att byta. Som moster Lydias korintkakor. Hon släppte inte ens receptet till min mamma och det sorgliga är att hon gick i graven med det. Men jag kan smakmässigt känna exakt hur det var.