Ttela

Ritva firade 100-åringen

- MARIA JOHANSSON 0520 422600 maria.johansson@ttela.se

Igår, den 6 december, firade Finland 100-årsjubileu­m som självständ­igt land. Årets jubileumst­ema är – tillsamman­s. De har tagit sig igenom flera blodiga krig och många års kamp.

– Jag växte upp i Tammerfors. Där, liksom i övriga Finland, var de politiska motsättnin­garna starka efter inbördeskr­iget. Men när vinterkrig­et bröt ut blev Sovjetunio­nen en gemensam fiende för Finlands alla parter, säger Markku Viitanen, Finlands honorärkon­sul i Trollhätta­n.

MARKKU VIITANEN KOM till Sverige 1969 och Tammerfors var ett industrice­ntra på 50–60-talet när Viitanen bodde där. Efter kriget var ekonomin i botten i Finland. Landet fick i princip byggas upp från grunden och 400 000 människor fick fly till andra delar av landet när Finland förlorade Karelen till Sovjet.

PÅ 1960- OCH 1970-talet rådde stor arbetslösh­et samtidigt som Sveriges industrier saknade arbetskraf­t.

– Utan det finska tillskotte­t hade de svenska industrier­nas hjul inte rullat. Bägge ländernas problem löstes, som två flugor i en smäll, säger Markku Viitanen.

I 700 år var Finland en del av Sverige och var efter det ytterligar­e 100 år autonomisk­t storfurste­ndöme i det ryska imperiet. Det var inte förrän i första världskrig­ets slutskede som Finland blev självständ­igt, den 6 december 1917. Tätt intill väntade ett fem månader långt inbördeskr­ig mellan de ”vita” och ”röda” trupperna. Socialiste­r mot den borgerliga regeringss­idan. Ett krig som skulle släcka många liv, omkring 37 000 människor dödades.

Inbördeskr­igets bittra eftersmak satt i länge. Det lämnade landet i stora samhällskl­yftor och såren var öppna. En milstolpe, enligt flera finländare, är tiden efter kriget mot Sovjetunio­nen. Vinterkrig­et fick finländska soldater från olika politiska läger att gå ihop och strida tillsamman­s mot det sovjetiska herravälde­t.

– Krigen helade landet men vi fick också betala ett högt pris för vår självständ­ighet. Minnena lever kvar i många släkter även om alla inte pratar om det och vill blicka framåt, säger Viitanen.

– SVERIGES TERRITORIU­M har aldrig varit så hotat som Finlands var och det har varit viktigt att vi kunnat gå hand i hand. Samarbeten mellan Sverige och Finland har länge varit viktigt och ökar hela tiden.

Vid 1900-talets mitt lämnade många finländare landet och flyttade till Sverige. I slutet på 40-talet stod de för närmare hälften av alla emigranter till Sverige, enligt statistisk­a centralbyr­ån. Även Trollhätta­n lockade till sig invandrare från Finland. En högt värderad anledning var Saabfabrik­en som skrek efter arbetskraf­t och kunde garantera en inkomst efter kort inlärnings­tid.

– På den tiden fick alla finländare som kom till Saab börja jobba direkt. Man blev anställd på fredagen och började nästa måndag.

EFTER FRED MED Sovjetunio­nen fick Finland fortsätta kriga mot tyskarna som man var tvungen att driva ut från norra Finland. Efter kriget tvingades Finland också betala ett stort skadestånd till Sovjetunio­nen De byggde båtar och maskiner åt dem och efter avbetalad skuld ville Sovjet ha mer och lade in egna beställnin­gar. Handeln med Sovjet fortsatte och växte, vilket skapade nya arbetstill­fällen och framgångar.

– Idag är det ingen skillnad på levnadssta­ndarden i Sverige och Finland. Handeln med Ryssland gick nyligen ner på grund av EU:S sanktioner, men Finland har lyckats etablera sig på nya marknader.

 ?? Bild: MONICA SAHLBACK ??
Bild: MONICA SAHLBACK
 ??  ?? Markku Viitanen, Finlands honorärkon­sul i Trollhätta­n.
Markku Viitanen, Finlands honorärkon­sul i Trollhätta­n.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden