Alla samhällsförändringar är inte liberala

POLITIK. Sveper en nykonservativ våg över Sverige? I en rad artiklar har Svenska Dagbladets kultursida undersökt vad som kallas den nya konservatismen.

Med det menas de politiker och opinionsbildare som på senare tid varnat för integrationsproblem orsakad av en stor invandring, kulturkrockar och en underdimensionerad rättsstat.

Bland annat skriver Svd:s politikreporter Claes Lönegård att ”konservatismen gjort en oväntad återkomst i politiken”, och menar att lag och ordning, svenska värderingar och upprustning av försvaret passar denna nykonservativa rörelse bra.

MEN LOGIKEN ÄR felaktig. Att konservativa politiker traditionellt värnat försvar och ordning betyder inte att alla som vill satsa mer pengar på polisen förvandlas till konservativa bakåtsträvare.

Eftertänksamheten som ideal är förvisso grundläggande för konservatismen som ideologi. Inställningen att samhället inte ska förändras genom revolution räcker dock inte för att definiera konservatismen, som också innefattar värderingar om exempelvis civilsamhället, bildning och värdet av äktenskap och kärnfamilj. Man kan föredra eftertänksamma reformer över revolution och anse att institutioner inte ska rasa samman från den ena dagen till den andra utan att kvala in som särskilt höger.

På samma sätt är liberalism inte synonymt med att man gillar alla typer av samhällsförändringar, oavsett vad de leder till. Liberalismen som politisk ideologi är först och främst en rad uppfattningar om vad som bör vara politikens utgångspunkt. Dit hör idéer som statligt våldsmonopol i stället för anarki och privata hämndaktioner, jämställdhet mellan könen och respekt för individens integritet.

Att liberaler i dag pratar om vikten av att värna rättsstaten, och därmed analyserar orsaker till varför polisen inte klarar av att göra sitt jobb i utanförskapsområden, handlar inte främst om att de tagit intryck av en nykonservativ våg. På många håll i Sverige hotas jämställdheten av klanstrukturer. Människor som inte upplever sig kunna lita på rättsstaten kommer att ta lagen i egna händer. Ett samhälle där det sociala kapitalet sjunker och där tilliten mellan människor minskar kommer att kräva en större och mer omfattande statsapparat och därmed högre skatter.

KONSERVATISMEN HAR INTE patent på att vara emot handgranater och gängskjutningar. Anledningen till att dessa ämnen diskuteras från höger till vänster handlar inte om att nykonservativa vunnit med sin ”bild” av verkligheten. Det handlar om att politiken måste ta sig an problem som är reellt existerande. Politiker och debattörer som bryr sig om våld i svenska förorter är inte ett hot mot det liberala samhället. Snarare hade liberalismen varit hotad om liberaler inte erkände dessa problem. Ideologiska rörelser utan kontakt med verkligheten tenderar att inte vara särskilt långlivade.