Så sköter sig de dömda

”Det är ändå kriminella personer som har begått olika typer av brott som sitter i fängelse så det är klart att det händer mer på ett fängelse än på en vanlig arbetsplats

FREDRIK WILHELMSSON

På anstalter i Västsverige avtjänar några av de grövsta brottslingarna sina straff. Mördare spenderar sina dagar tillsammans med knarksmugglare och kidnappare. Då och då händer det att de ryker ihop. Vår genomgång visar att en till synes liten bagatell, om salami, vid kortspelet eller under pingismatchen – kan leda till tjafs och bråk.

I Sverige finns 45 fängelser, varav tio är placerade i Västsverige. Kriminalvården ansvarar för samtliga.

– Kriminalvården handlar till väldigt liten del om att låsa in folk. Vårt stora uppdrag är att släppa ut personer som är bättre än vad de var när de åkte in. Det är visionen för Kriminalvården: ”Bättre ut”. Vi vill att de tar tag i sin problematik, utbildar sig, får en lägenhet, jobb och nytt nätverk utanför kriminaliteten när de kommer ut, säger Fredrik Wilhelmsson, enhetschef för verksamhetsskydd inom Kriminalvården.

Då och då inträffar incidenter inne på fängelserna. Vi har tagit del av omkring 75 rapporter från händelser under rubriken hot och våld mellan intagna på västsvenska anstalter under 2017.

FREDRIK WILHELMSSON konstaterar dock att fångarna generellt sett sköter sig bra och att det begås få grova brott på anstalterna.

– Det är inte som i Hollywood, full fart och att allt händer. Men det är ändå kriminella personer som har begått olika typer av brott som sitter i fängelse så det är klart att det händer mer på ett fängelse än på en vanlig arbetsplats.

Av handlingarna framgår att sådant som av många kan uppfattas som små bagateller kan leda till våldsamma eller hotfulla situationer inne på fängelserna.

– Man ska göra klart för sig att det är ganska krävande att sitta inlåst i fängelse. Det är små begränsade ytor och man umgås med samma personer, säger Fredrik Wilhelmsson.

Kriminalvården gör skillnad mellan reaktivt och planerat våld. Det planerade är mycket ovanligt, det mesta är reaktivt.

– Man får ett negativt beslut, det kan vara ett besök som blir inställt eller att de intagna blir osams i köken om hur mycket mat de tar och vem som åt först. Och då kastar man något i väggen, slår i dörrarna och blir förbannad. En kvart senare är det över.

DET SKILJER SIG mellan de olika anstalterna hur mycket som inträffar, bland annat utifrån den säkerhetsnivå fängelset har.

– Det är klart att det är lugnare på öppna anstalter. Där har fångarna korta straff och är inte lika kriminellt belastade, säger Fredrik Wilhelmsson.

I vissa fall leder händelsen till att de inblandade får en varning vilket kan påverka när man blir villkorligt frigiven. Döms man till fängelse avtjänar man i normalfallet två tredjedelar av sin strafftid innan enhetschef för verksamhetsskydd inom Kriminalvården

man blir villkorligt frigiven.

– Den tredjedelen som är kvar har vi möjlighet att förverka så att man får mucka lite senare. Som mest kan man ta ut sex månaders uppskjuten villkorlig frigivning, men då rör det sig om åratal av misskötsamhet. En tumregel är att efter tre allvarliga misskötsamheter som lett till varning då kan man få senareläggning med 14 dagar ungefär, säger Fredrik Wilhelmsson.

Missköter man sig påverkar det också om man blir beviljad permission:

– Varningarna är en indikation på att man inte klarar av att gå ut på en permission. Att gå ut på permission är ingen rättighet utan en möjlighet.

Fredrik Wilhelmsson beskriver fängelserna som en miljö där det är god ton mellan intagna och personal.

– I Sverige, och hela Norden, har vi ett väldigt bra klimat mellan intagna och personalen med en ömsesidig respekt. Jag har aldrig varit rädd när jag har varit ute på avdelningar och snackat med våra klienter.

PERSONALENS ARBETE ÄR en viktig del för att de intagna ska bli bättre människor när de avtjänat sitt straff:

– Det är ett relationsyrke. Det är väldigt längesedan man bara var fångvaktare och bara gick med nycklar.