Svårt att vända på brexit-skutan nu
Det går att ångra sig, betonar både Eu-ledare och brittiska Eu-vänner, med bara ett drygt år kvar till Storbritanniens utträde ur unionen. Att vända på skutan lär dock inte ske i brådrasket – och kommer dessutom att ställa helt nya krav på de styrande i London.
Förre liberaldemokratiske Euparlamentsledamoten Andrew Duff ser framför sig hur en brittisk omsvängning skulle tvinga landets ”HPM” – hypotetiska nästa premiärminister – till Bryssel med mösssan i hand.
”Han skulle behöva vara närmast krypande i sina ursäkter kring de enorma kostnader och störningar som brexit har medfört”, skriver Duff i en analys för ansedda tankesmedjan EPC.
BRITTERNA LÄR DESSUTOM avkrävas rejäla löften om att de verkligen vill vara med på allvar i EU igen. Det blir till att säga adjö till budgetrabatt * Sedan Storbritannien 2016 folkomröstat om utträde ur EU och under fjolåret formellt meddelat sin avsikt att lämna unionen från den 29 mars 2019 har utträdesförhandlingar med EU pågått sedan i somras. Så här ser fortsättningen ut: * 29 januari: Övriga Eu-länders Eu-ministrar samlas i Bryssel för att godkänna förhandlingsmandat om den övergångsperiod som ska underlätta det brittiska utträdet. * 23 mars: Övriga Eu-länders stats- och regeringschefer håller toppmöte för att anta förhandlingsdirektiv om kommande relation mellan EU och Storbritannien, inklusive handelsavtal. * Oktober: Parterna hoppas ha nått en uppgörelse om utträdet, som kan skickas för godkännande i berörda parlament. * 29 mars 2019: Storbritannien tänker formellt lämna EU, oavsett om någon uppgörelse har gjorts eller inte. Om en uppgörelse finns inleds omedelbart en knappt tvåårig övergångsperiod. * 23–26 maj 2019: Val hålls till nästa Eu-parlament, med största sannolikhet utan brittiska ledamöter. * 31 december 2020: Storbritanniens övergångsperiod väntas löpa ut.
och andra undantag, antar Duff. Det nya säravtal som förre premiärministern David Cameron förhandlade fram före brexit-folkomröstningen 2016 lär inte kunna plockas fram igen.
”Det vore befogat av övriga EU att kräva från Storbritannien hårda bevis på ett förnyat och verkligt samarbete. Inga om, inga men,
inget mer gömmande sig bakom undantag från politisk integration”, skriver Duff.
DISKUSSIONEN OM EN hypotetisk helomvändning har närts av ett växande Eu-stöd i Storbritannien, men också påpekanden från exempelvis Eu-kommissionens ordförande Jean-claude Juncker om att det inte bara finns en utträdesparagraf (artikel 50) utan också en inträdesvariant (artikel 49) i Eufördraget.
– Vi vill gärna att britterna stannar, talade Juncker i Eu-parlamentet i förra veckan.
Det har i sin tur fått brexitförespråkarna att ana konspirationer.
– Ni är alla naturligtvis del av ett stort försök både här och på andra ställen för att förhindra och vända brexit, hävdade förre Ukip-ledaren Nigel Farage i Eu-parlamentet.
FÅ BEDÖMARE TROR dock att en omvändning i Storbritannien är politiskt möjlig inom överskådlig framtid, inte minst med tanke på de enorma protester som skulle höras från brexit-sidan.
– EU har tillräckligt mycket känsla för den politiska debatten i Storbritannien för att veta att det inte är ett trovärdigt alternativ. Men det skadar ju inte att påminna dem om att det är möjligt, säger Simon Usherwood från tankesmedjan ”Storbritannien i ett förändrat Europa” till nyhetsbyrån AFP.