”Jag har svårt för att bjuda på en läggmatch”
JUBILAREN: PETER POPOVIC FÖRLORAR HELST INTE ENS MOT SINA BARN
Peter ”Poppe” Popovic är assisterande förbundskapten för Tre Kronor och har själv en gedigen hockeykarriär bakom sig. Han representerade Sverige i landslaget 38 gånger och medverkade när Sverige tog Vm-silver i München 1993. Därefter inledde han en åtta säsonger lång Nhl-karriär. Fem av dem tillbringades i Montréal Canadiens och sammanlagt blev det 485 Nhl-matcher.
– Jag älskar att tävla och går verkligen i gång på tävlingsmomentet. Att vinna ihop med ett lag och dela glädje med lagkamrater är extra kul, säger han hemmavid i Västerås.
TÄVLANDET LIGGER I blodet och han har tävlat för skojs skull i många andra sammanhang. Även med sina barn förstås.
– Jag har nog lugnat ned mig med åren, men när ungarna och jag spelar har jag svårt att förlora mot dem med flit. Jag har svårt för att bjuda på en läggmatch.
Pengar har däremot aldrig varit drivkraften, hävdar han.
– Nej, egentligen inte. Det kom på köpet när jag kom längre i karriären, och var inte alls det viktigaste.
Förutom vinnarskallen hade han en annan styrka på plan. Med sin längd på 198 centimeter är han Sveriges näst längste Nhl-spelare genom tiderna efter Kjell Samuelsson. För en back betyder denna avsevärda längd stor räckvidd och möjlighet att blockera spelare effektivt med sina långa armar.
ALLT BÖRJADE I Arboga där han växte upp med mamma och pappa som enda barn.
– Det fanns så lite att göra i Arboga, så vi sparkade boll och spelade landhockey.
Fyllda tio år testade han att spela ishockey och blev eld och lågor. Han hade hittat sporten som har allt.
– Hockey är komplext, det kräver styrka, explosivitet, balans på is och förmåga att hantera en klubba. Hela den här mixen gör det oerhört kul att spela.
Med tiden närde han en dröm att spela i NHL. Han minns väl hur det kändes när den blev verklighet och han spelade den första Nhlmatchen * * * *
”Jag är på OS då så vi får se hur det blir med firandet.” * Om att fylla 50: ”Det känns både bra och dåligt. Bra för att jag har varit med om så mycket. Men jäklar vad läskigt fort tiden går!” * Hemlig dröm: ”Det skulle vara coolt att stå i båset och coacha i NHL.” * för Montreal Canadiens som 26-åring.
– Jag tänkte att jag, en enkel kille från Arboga, platsar i NHL. Jag var sjukt nöjd och svävade på små moln.
Tolv år senare slutade 38-åringen efter en knäskada, som dock inte var särskilt allvarlig och läkte själv efter ett tag. Däremot sände skadan ett viktigt budskap, menar han.
– Det var dags att sluta. Jag hade spelat så mycket hockey att det kändes helt rätt att lägga av. Jag hade inte samma energi som förut och hade svårt att motivera mig. Även min skicklighet hade avtagit – jag ville saker, men klarade inte av dem lika bra som tidigare.
Peter Popovics starkaste tillgång som ishockeyspelare var tävlingsinstinkten och kanske längden. Som tränare för Os-aktuella Tre Kronor är hans vinnande koncept att ”smitta” laget med sin glädje och kärlek till hockey.
MÅNGA PROFFSIDROTTARE kan hamna i en identitetskris när de slutar, men inte Peter Popovic. Redan ett halvår innan han slutade ”halkade han in” på banan som idrottslärare i Västerås. Och efter tre år som lärare blev han ”inlurad” som tränare för ett juniorlag. Sedan har det bara rullat på och sedan 2011 är han assisterande förbundskapten för Os-aktuella Tre Kronor.
– Min viktigaste uppgift som tränare är att vara tydlig med spelidéerna och att bidra med min glädje och kärlek till hockey. För att få killarna att göra sitt bästa måste jag varje dag smitta dem med skratt och energi, med nyfikenhet och glöd i ögonen. Jag får inte komma som en säck potatis.