Locka lärarna med löneskillnader
LÄRARHIERARKI . Våra kommuners lärarbehörighet är oroande låg. Det räcker inte med god lönesättning, fler karriärtjänster behövs för att visa möjligheterna framåt.
Obehöriga grundskolelärare ute i kommunerna är ett stort problem. Som framgick av statistik från Skolverket, nedbruten av Lärarförbundet, häromdagen är den låga andelen legitimerade lärare i våra kommuner långt från tillräcklig. Mellerud, med sina 71,9 procent, ligger nära på oroande tio procentenheter under riksnittet.
INTE HELLER TROLLHÄTTAN eller Lilla Edet uppvisar vidare lysande siffror. Med 81,3 respektive 77,9 procent ligger man på eller nära rikssnittet på 81,3 procent (TTELA 23/3), som i sig är otillfredsställande.
När alliansregeringen sjösatte lärarlegitimationen 2008 fanns en tydlig problembild. Trots förekomsten av lärarutbildning fanns inget formellt krav kopplat till examen för att få betygsätta eller undervisa med fast anställning.
Även om processen varit långt från friktionsfri, med långa handläggningstider och kritik mot att då undervisande lärare plötsligt inte längre skulle få sätta betyg själva, var och är tanken med lärarlegitimation god.
OM NÅGOT VISAR siffrorna generellt på att problemet med lärarbrist i hela landet är stort. Det är lätt att komma in på lärarutbildningarna då alldeles för få söker. Statusen för våra lärare måste höjas och själva legitimationen kan, som det nu står klart, inte vara enda verktyget för att få bukt med detta.
För att öka attraktiviteten kan inte heller lösningen vara generellt högre lön för alla tjänster, det blir dyrt och lär ge marginell effekt.
Förstelärare är däremot en viktig del. Genom denna reform får kommunerna öronmärkta statsbidrag som ska premiera särskilt betydelsefulla lärartjänster. I grunden handlar det om ett lönepåslag på åtminstone 5 000 kronor i månaden för de som utmärkt sig speciellt. Vänersborg och Trollhättan har 46 respektive 71 sådana tjänster medan Lilla Edet har 13 och Mellerud har cirka 9. Våra kommuner arbetar alltså med detta i viss utsträckning.
Nyckeln framåt måste fortsatt ligga i just olika typer av lärartjänster med tydliga skillnader i lön och ansvarsområden. Även utanför statens bidragsram går det att som kommun inrätta egna karriärtjänster och att starkt gå in för att utveckla detta koncept bör nu övervägas i vårt område.
BÅDE LÄRARE SOM håller på att examineras och de som funderar på att söka till själva lärarutbildningen måste se hur skolans värld innehåller morötter för att avancera.
Signalvärdet i att med tiden få en tjänst med större ansvar och märkbart högre lön väger förmodligen tyngre än att lärares löner överlag skulle stiga något. Här kan kommunerna sporra varandra. Fortbildning och rekryteringsstrategier i all ära, det viktiga är vad för tjänster som väntar på skolorna.