Stor skillnad på löneökning

Utdelningsfest och bonusyra. Det är stämmosäsong bland börsjättarna och högkonjunktur för kapitalägarna och dess direktörer.

På fabriksgolvet ligger löneökningstakten på runt två procent årligen, eller för en normallöntagare 5 000–10 000 kronor extra på ett år. Det är det så kallade märket som inget centralt löneavtal tillåts kliva över.

Men i styrelserummen gäller andra märken. En vanlig arvodeshöjning för en ordförande i de 30 största börsbolagen ligger på 100 000–200 000 kronor per år, eller i genomsnitt 4,3 procent. Det är dessa ledamöter som sedan bestämmer vd-lönerna. I snitt höjdes den fasta vd-lönen med 5,7 procent i fjol. Den rörliga lönen ökade med hela 46 procent i snitt, baserat på de bolag som hittills släppt sina årsredovisningar och där direktören var densamma under 2016 och 2017 (det var ovanligt många vd-byten under de två åren).

Då är ändå bonusberäkningarna snålt tilltagna, ökningarna är i flera fall betydligt högre om de bonusrelaterade aktieprogrammen också räknas med. För vissa slog bonusen i taket när bolaget redovisade rekordresultat, hjälpt av en stigande efterfrågan.

– Det är märkligt att de inte alls hör den debatt som drar fram över hela världen och i Sverige om att vi inte kan dra isär mellan rika och fattiga på det sättet som vi håller på med just nu, säger LO:S ordförande Karl-petter Thorwaldsson.

– Det är otroligt girigt och så kommer de i nästa avtalsrörelse och säger att det finns absolut inget löneutrymme. Det är för jävligt att de inte ser det sambandet, fortsätter han. TT: Var ni för flata i förra lönerörelsen?

– Nej , vi har fortfarande en bra reallöneutveckling. Men om vi ska hålla ihop lönebildningen får inte ett litet frälse dra iväg med tvåsiffriga tal, säger han.