En av tre har för dåliga betyg
Var tredje elev som söker till gymnasiet saknar behörighet. – En oroande utveckling, säger Kunskapsförbundets förbundsdirektör.
I år väntas drygt 3 000 elever söka till Kunskapsförbundet Västs tre gymnasieskolor. En ökning jämfört med föregående år. Men av dem som sökt gymnasiet till hösten saknar en av tre behörighet. – En oroande utveckling, säger Kunskapsförbundet Västs förbundsdirektör Johan Olofson.
Om lite drygt två månader får Trollhättan och Vänersborg tusentals nya studenter. Många börjar jobba, vissa reser, och andra börjar studera. Samtidigt gör niondeklassarna sin sista dag i den nioåriga grundskolan och snart väntar nya bekantskaper, ny skola och ett stort steg närmare vuxenlivet. Men av de dryga 3 000 eleverna som sökt till Magnus Åbergsgymnasiet, Nils Ericssonsgymnasiet och Birger Sjöberggymnasiet är det endast två av tre vars betyg ger dem gymnasiebehörighet.
– Det är en oroväckande utveckling, inte bra alls, säger Kunskapsförbundet Västs förbundsdirektör Johan Olofson.
DEN PRELIMINÄRA SÖKNINGEN till gymnasiet görs på höstterminens betyg. Vid den slutgiltiga gallringen har eleverna fått sina slutbetyg för nionde klass och då brukar siffrorna för antalet behöriga gått upp, menar Johan Olofson. Men siffrorna i år är sämre än vanligt. Vad beror det på?
– Det är svårt att säga. Gymnasieskolorna är ansvariga för sitt område och grundskolorna för sitt. Sen har vi fått många som nyss kommit till Sverige, det kan vara svårt för dem att hinna få behörigheten. Om vi spekulerar i att många kommer in sent, åttan eller nian, är det så klart svårt att få in allt på den tiden de har kvar. Men det gör också att vi hinner arbeta med dem på gymnasiet och göra det på ett bra sätt. VI har längre tid med dem än grundskolan, nyanlända börjar ju med att gå språkintroduktion när de kommer i gymnasieåldern, säger han.
MEN JOHAN OLOFSSON vill inte spekulera mer än så. Enligt honom ställer inte Kunskapsförbundet Väst frågan till grundskolorna om varför resultaten ser ut som de gör. De anser att de har tillräcklig insyn i elevernas prestationer.
– Vi har ett utarbetat samarbete där vi får reda på elevers tendenser och resultat, vi går hela vägen ned på individnivå, säger han.
Trots de negativa siffrorna menar Johan Olofson att Kunskapsförbundets skolor haft en bra period.
– Den senaste tiden har vi sett ett kunskapslyft i våra skolor. Även om eleverna kommer med dåliga resultat så lyckas vi ofta vända på det. Men det krävs också att vi avsätter tillräckligt med resurser till olika former av stöd, säger han.