Kameror gör helikoptern mer effektiv
Ambulanshelikoptern kan göra skillnad mellan liv och död. Men väder, tekniska problem och flera larm samtidigt begränsar möjligheterna. Nu ska nya verktyg göra helikoptern mer effektiv.
Ambulanshelikoptern är ett effektivt verktyg för vården vid svåra olyckor och sjukdomsfall. Till skillnad mot vägambulansen finns det alltid en narkosläkare ombord och helikopterns utrustning gör att intensivvården kan påbörjas redan vid en olycksplats.
Men helikoptern begränsas av väder, tekniska bekymmer och prioriteringen av uppdrag.
Förra året larmades helikopter ut vid 2 472 tillfällen. Av dem ställdes ungefär en femtedel in på grund av vädret. I 235 fall larmades den till flera platser samtidigt och 51 utryckningar fick ställas in på grund av tekniska problem.
NU SKA EN rad satsningar göra att helikoptern kan utföra fler uppdrag.
Västra Götalandsregionen är först i Sverige med att montera väderkameror vid sjukhusen. Satsningen har sin bakgrund i Norge där Stiftelsen Norska Luftambulansen redan har ett 60-tal kameror vid sjukhus och andra strategiska platser i landet.
– Kamerorna ger oss en bild av det verkliga vädret i närområdet vi ska till. Vi hänvisas inte till en väderprognos för att göra en bedömning om det är flygbart, säger Per Arnell, narkosläkare och verksamhetschef vid Västra Götalandsregionens helikopterambulans.
VID NÄL I Trollhättan, Sahlgrenska, Borås sjukhus och sjukhuset i Skövde sitter kamerorna redan uppe. Inom kort ska även sjukhuset i Bäckefors och räddningstjänstens mast i Strömstad utrustas med väderkameror.
– Vi har redan genomfört uppdrag som vi annars hade avböjt tack vare kamerorna, säger Per Arnell.
För att undvika att helikoptern larmas i onödan eller till flera platser samtidigt finns en helikopterkoordinator i Västra Götalansregionens regi på plats vid larmcentralen sedan början av december förra året.
– Vi har sett att genom att ha sjuksköterskor som sköter utalarmeringen till helikoptern så kan precisionen öka kraftigt. Nu sitter en erfaren ambulanssjuksköterska och gör bedömningar när vi behövs, säger Per Arnell.
Den nya funktionen är ännu inte helt utvärderad. Men 2015 genomfördes ett projekt med liknande upplägg.
– När vi tittade på frekvensen lastad patient, alltså om vi går på rätt larm, så ökade den med 100 procent. I och med att vi bara har en helikopter är det väldigt viktigt att vi går på rätt larm, säger Per Arnell.
Thomas Welén, baschef för piloterna, beskriver den nya funktionen som ett filter.
– Om det är något som är frustrerande så är det när vi är på ett larm där vi inte behövs. Om vi kan minska antalet onödiga larmflygningar får vi bättre kapacitet till larm där vi verkligen kan göra nytta. För det är ju där vi vill vara, säger han.
Per Anrell säger att det handlar om att börja i rätt ände.
– Man har diskuterat om vi ska ha en helikopter till i Västra Götaland. Nu har vi börjat med att få en välfungerande utalarmering så att vi går på rätt larm istället. Det är ju där vi ska börja, säger han.
I juni pensioneras den amerikanska helikoptern som har flugit patienter i Västra Götaland sedan 2009.
EN AV ANLEDNINGARNA är att de tekniska problemen har ökat de senaste åren. Helikoptern är den enda av modellen som är i bruk i norra Europa, vilket gör det svårt att få fram reservdelar snabbt.
Den nya helikoptern får också landa på upphöjda helikopterplattor. Något som den nuvarande modellen inte får på grund av säkerhetsskäl.
Det innebär att till exempel att patienter inte kan lämnas eller hämtas direkt vid Karolinska sjukhuset, vid Linköpings sjukhus eller på takplattan vid nya barnsjukhuset på Östra sjukhuset i Göteborg.
– Det blir ju ganska absurt. Då får vi landa på en flygplats och lasta om till ambulans och köra patienten in. Det är inte bra för varje omlastning kan försämra läget för patienten, säger Per Arnell.
DEN NYA HELIKOPTERN kan också landa med hjälp av instrumentinflygning. Det vill säga landningar vid dåligt väder där sikten är begränsad. Inom kort ska regionens sjukhus så att instrumentinflygningar blir möjligt.
– Det är inte vid varje larm som det behövs ett sånt system. Men ibland och då kan det spela stor roll att vi kan landa. Så det är en mycket positiv utveckling, säger Thomas Welén.
ANDERS HAGSTRÖM