Forskare: Dröjer innan djupare AI tar jobben
Köksbiträde, lokalvårdare, läkare och jurist. Det är arbeten som kan komma att slås ut eller påverkas av robotar. Men det dröjer innan artificiell intelligens (AI) verkligen gör entré i arbetslivet.
– Det är inte så svart eller vitt om robotar kommer att ta över dagens arbetsuppgifter. Det blir sannolikt hybridlösningar i framtiden där vi får maskinella kolleger, säger Lena Pareto, docent i informatik vid Högskolan Väst och expert på digitalisering i arbetslivet.
I en ny rapport från OECD, som tar upp frågan om AI och robotar, framkommer att 14 procent av alla jobb i 32 undersökta länder bedöms löpa hög ”risk” att automatiseras. Ytterligare 32 procent kommer att kunna påverkas väsentligt.
Norge ligger i listans ena ände – sex procent av jobben bedöms där vara lätta att automatisera. I Sverige är siffran strax under tio procent.
”Man ska vara väldigt tydlig med att mycket av den automatisering som leder till förändring av arbetsmarknaden inte har så mycket med artificiell intelligens att göra.” DANIEL GILLBLAD,
dataanalytiker
I Slovakien uppskattas en tredjedel av jobben vara ”mycket automatiserbara”. Flera öst- och sydeuropeiska nationer finns i det sammanhanget.
– Det beror på vilken typ av arbete som finns i länderna. Vi har redan outsourcat mycket produktionsarbete, eftersom arbetskraft i Sverige är dyr jämfört med många andra länder, säger Pareto.
OECD LYFTER FRAM att de jobb som främst kan automatiseras finns i jordbruket och i gruv-, bygg-, transport- och renhållningsbranscherna.
Men teknikskiften på arbetsmarknaden är inte nytt. Och de tar tid att genomföra.
– Att gå från det tekniskt möjliga till att få det att fungera i ett verkligt sammanhang tillsammans med annan teknisk infrastruktur och tillsammans med människor är mycket mer komplext och tar längre tid än man tror, säger Pareto.
PARETO VILL OCKSÅ nyansera ordet ”risk” i sammanhanget.
– Vi har varit ganska påhittiga genom historien att komma på nya typer av jobb. Vi ändrar våra förväntningar på vad som är möjligt och vad man kan göra. Jag förstår inte varför vi inte skulle kunna fortsätta med det, säger Lena Pareto.
– Man ska vara väldigt tydlig med att mycket av den automatisering som leder till förändring av arbetsmarknaden inte har så mycket med artificiell intelligens att göra, säger Daniel Gillblad, dataanalytiker och forskningsledare vid det statliga forskningsinstitutet Sics.
Exempelvis gäller det den förändring som skett inom processindustrin de senaste decennierna. Däremot kommer AI att slå igenom * stort vid bildanalys inom vården de kommande fem åren.
– Jag tror inte att det kommer att vara likadant att vara läkare eller sjuksköterska om 25 år med tanke på den typen av stödsystem som finns då, säger Gillblad, och tillägger att såväl jurist- som finansbranschen nu automatiseras snabbt i USA.
MEN ENLIGT GILLBLAD kommer ”AI på riktigt, där vi pratar om djupare resonerande system” att dröja. Som exempel nämns drömmen om att skapa en riktigt duktig artificiell * forskningsassistent som klarar av att läsa tusentalstals forskningsartiklar inom varje forskningsfält plus ytterligare tusentals artiklar inom näraliggande fält.
–En maskin som kan klara av olika terminologi, se de stora sammanhangen, dra slutsatser, föreslå hypoteser och sammanfatta forskningsutfall vid alternativa metoder, den typen av djupare AI tror jag tar längre tid att få fram, kanske handlar det om 20 år, säger Daniel Gillblad.