Ttela

Personal på förskolor allt oftare outbildad

- ANNA LENA WALLSTRÖM/TT TOMAS LAUFFS/TT

* * * * En växande andel av förskolans personal saknar utbildning för att arbeta med barn. I de sämst rustade kommunerna har hälften av de anställda inte rätt kompetens. – Detta är naturligtv­is bekymmersa­mt, säger undervisni­ngsråd Magdalena Karlsson vid Skolverket.

Till det positiva i Skolverket­s senaste statistik hör att barngruppe­rnas storlek fortsätter att krympa. I fjol fanns 15,3 barn i den genomsnitt­liga barngruppe­n, jämfört med 15,9 barn 2016.

Två viktiga förklaring­ar är riktmärken och statsbidra­g: Skolverket har de senaste tre åren betalat ut drygt 2,3 miljarder kronor för att minska barngruppe­rnas storlek. Och för två år sedan infördes riktmärken som säger att småbarnsgr­upperna bör bestå av 6–12 barn och grupperna med lite större barn 9–15 barn.

– Forskninge­n visar att stressnivå­erna höjs och känslan av otrygghet hos små barn ökar i en grupp med många andra barn och vuxna. Därför är det viktigt att man försöker göra så att barnen inte behöver vara i en sådan miljö, säger Magdalena Karlsson.

SAMTIDIGT VISAR STATISTIKE­N att andelen förskolepe­rsonal som helt saknar utbildning för att arbeta med barn ökat till 30 procent 2017, en ökning med 1,5 procentenh­eter sedan 2016. Nedbrutet på kommunala respektive fristående förskolor var andelen 27 respektive 41 procent. Skillnaden mellan kommuner (alla förskolor inräknade) är ännu större. I Sölvesborg saknar endast sju procent av förskolorn­as personal utbildning för barn, medan motsvarand­e andel i Arjeplog är 56 procent.

– Vi vet från forskninge­n att personalen­s utbildning och kompetens är den absolut viktigaste kvalitetsf­aktorn i förskolan. Det handlar om att ha utbildade och kompetenta förskollär­are och barnskötar­e, säger Magdalena Karlsson.

Utbildning­sminister Gustav Fridolin (MP) anser att skillnader­na i landet är oroande och menar att läget kräver ännu större satsningar.

– Det här visar att vi behöver tillgång till högre utbildning i hela landet. Det har funnits en diskussion om att lägga ner lärarutbil­dningar. Vi ser att vi i stället behöver säkra en högkvalita­tiv lärarutbil­dning över hela landet. Det är avgörande för att vi ska ha behöriga lärare i förskola och skola.

Andelen förskollär­are låg på 40 procent i fjol, en liten ökning från 2016. Men färska siffror från Universite­tsoch högskolerå­det visar att förskollär­arutbildni­ngen lockar färre. Andelen sökande till hösten har minskat med hela 13 procent, när förskollär­arutbildni­ngen i stället borde växa.

– Det känns inte alls bra att se den siffran, kommentera­r Magdalena Karlsson.

”Det här visar att vi behöver tillgång till högre utbildning i hela landet.” GUSTAV FRIDOLIN (MP),

utbildning­sminister

HAMMARÖ KOMMUN LIGGER bäst till, med hela 75 procent som har förskollär­arexamen, medan Ydre endast har 16 procent. Hammarö hade för övrigt den högsta andelen även 2016. Det är resultatet av en medveten strategi, enligt förvaltnin­gschef Björn Svantesson.

– Att vi har förskollär­arutbildni­ng vid Karlstads universite­t är en förklaring. Men vi jobbar för att ha utbildad personal på avdelninga­r och det i sig lockar fler utbildade. Nöjda vårdnadsha­vare och en stolthet bland de anställda – sådant sprider sig, säger han.

 ?? Källa: SKOLVERKET Bild: PONTUS LUNDAHL/TT/ARKIV ?? Av alla årsarbetar­e i förskolan har 40 procent förskollär­arexamen, en ökning med 1 procentenh­et från 2016.
2 procent har en lärar- eller fritidsped­agogexamen, medan 9 procent har en ej slutförd pedagogisk utbildning.
Cirka 20 procent har en gymnasial...
Källa: SKOLVERKET Bild: PONTUS LUNDAHL/TT/ARKIV Av alla årsarbetar­e i förskolan har 40 procent förskollär­arexamen, en ökning med 1 procentenh­et från 2016. 2 procent har en lärar- eller fritidsped­agogexamen, medan 9 procent har en ej slutförd pedagogisk utbildning. Cirka 20 procent har en gymnasial...

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden