Ny po­li­tisk kar­ta hål­ler på att ska­pas

VAL 2018: En­ligt stats­ve­ta­ren Fred­rik Sjögren hål­ler en ny po­li­tisk kar­ta på att ska­pas, där tra­di­tio­nel­la par­ti­er kan för­svin­na och nya star­tar. Re­gi­o­nens Fram­tid är ett nytt par­ti som stäl­ler upp i årets re­gi­onval.

Ttela - - Sidan 1 - JO­ACHIM FLODIN jo­achim.flodin@ttela.se 0520-42 26 04

Den po­li­tis­ka kar­tan hål­ler på att ri­tas om re­jält. Från att ha va­rit en en­kel hö­ger – väns­terska­la, har yt­ter­li­ga­re en di­men­sion till­kom­mit. Nya par­ti­er har till­kom­mit me­dan and­ra tra­di­tio­nel­la är på väg att för­svin­na.

Vi mö­ter Fred­rik Sjögren, lek­tor i stats­ve­ten­skap, på Hög­sko­lan Väst. Han är an­ställd på av­del­ning­en för ju­ri­dik, eko­no­mi, sta­tistik och politik och fors­kar in­om om­rå­det sam­hälls­ve­ten­skap, stats­ve­ten­skap.

– Som stats­ve­ta­re är ett valår all­tid spe­ci­ellt. Det märks in­te minst här på ar­bets­plat­sen att det bör­jar pra­tas mer politik.

För att för­stå da­gens po­li­tis­ka kar­ta gäl­ler det att se till­ba­ka.

– Från 1920-ta­let fram till 1980-ta­let fanns det en tyd­lig över­sikt­lig hö­ger - väns­terska­la och folk var trog­na si­na par­ti­er. Var man so­ci­al­de­mo­krat rös­ta­de man på dem, kärn­krafts­om­röst­ning­en 1980 var ett ex­em­pel på en frå­ga som in­te följ­de par­ti­lin­jer­na.

EN MÄNGD OLI­KA nya par­ti­er ska­pa­des un­der 1990-ta­let.

– Of­ta var nam­net kom­mu­nens väl, med kom­mun­nam­net först. De gam­la par­ti­er­na mis­sa­de ibland ett folk­ligt miss­nö­je, in­te minst då al­la par­ti­er­na stod bakom. De nya par­ti­er­na ska­pa­des of­tast ut­i­från en en­da frå­ga, det kun­de va­ra ex­em­pel­vis ned­lägg­ning av sko­lor.

Des­sa frå­gor kun­de skä­ra rakt ige­nom de tra­di­tio­nel­la par­ti­er­na och där­med loc­ka väl­ja­re från en bred grupp. Även på na­tio­nell ni­vå ska­pa­des nya par­ti­er som Ny De­mo­kra­ti, Mil­jö­par­ti­et och Sve­ri­ge­de­mo­kra­ter­na.

Den po­li­tis­ka kom­pas­sen de­lar nu­me­ra in­te in lan­dets par­ti­er i en hö­ger - väns­terska­la, ut­an även en­ligt Gal-tan-di­men­sio­nen, det vill sä­ga grö­na, al­ter­na­ti­va, li­ber­tä­ra vär­den mot tra­di­tio­nel­la, auk­to­ri­tä­ra, na­tio­na­lis­tis­ka.

– Hur det blir i fram­ti­den är ex­tremt svårt att för­ut­spå. Post­mo­der­na spän­ning­ar blir allt star­ka­re hör man när folk pra­tar, myc­ket mer än väns­ter mot hö­ger. Ha­tet mel­lan grup­per­na ökar ock­så, man ha­tar FI el­ler SD.

HA­TET IN­OM PO­LI­TI­KEN är ing­et nytt en­ligt Fred­rik Sjögren, det fanns re­dan för 50 år se­dan.

– Det fanns ett starkt hat från många So­ci­al­de­mo­kra­ter mot hö­gern och även tvärt om. Skill­na­den är dels möj­lig­he­ten till ano­ny­mi­tet som in­ter­net ger, dels att ha­tet of­ta­re rik­tas mot per­so­ner sna­ra­re än idéer.

Nya reg­ler till årets val gör det svå­ra­re för mind­re par­ti­er att slå sig in i kom­mun­full­mäk­ti­ge. Ti­di­ga­re var grän­sen minst två pro­cent, nu höjs den till tre pro­cent.

– Up­pen­bart är det så att det upp­fat­tas som ett pro­blem med för många små par­ti­er, men även tre pro­cent är en låg gräns. För riks­da­gen är det ju fy­ra pro­cent. Det­ta lyf­ter frå­gan som är ett de­mo­kra­tiskt di­lem­ma, ett starkt sty­re el­ler en bred re­pre­sen­ta­tion.

På en na­tio­nell ni­vå blir det myc­ket svå­ra­re att fat­ta be­slut med ett splitt­rat sty­re.

– Sam­ma gäl­ler ju gi­vet­vis även på en lo­kal ni­vå el­ler för en re­gi­on, sä­ger Fred­rik Sjögren.

HAN MENAR ATT det är lät­ta­re att ar­be­ta över par­ti­grän­ser­na i en kom­mun.

– Block­po­li­ti­ken är ex­tremt stark i Sve­ri­ge och hind­rar al­ter­na­ti­va sam­ar­be­ten, som mel­lan So­ci­al­de­mo­kra­ter­na, Li­be­ra­ler­na och Cen­tern.

Sve­ri­ge­de­mo­kra­ter­na har kom­mit in och ta­git en le­dig plats som stäm­mer in på ett na­tio­na­lis­tiskt, hö­ger­po­pu­lis­tiskt och so­ci­al­kon­ser­va­tivt par­ti.

– De ut­må­lar flyk­ting­po­li­ti­ken och ex­plo­a­te­rar flyk­ting­ström­mar­na i eget syf­te. SD har, lik­som Trump i USA, som stra­te­gi att stäl­la eli­ten mot van­ligt folk.

FRED­RIK SJÖGREN NÄMNER län­der som Ung­ern, Tur­ki­et, Po­len och USA där främ­lings­fi­ent­li­ga kraf­ter väx­er sig star­ka­re.

– Det är sam­ma ström­ning­ar vi ser på fle­ra håll runt om i värl­den på ett rätt obe­hag­ligt sätt.

Ge­nom so­ci­a­la me­dia och Goog­le­rik­ta­de ny­he­ter stärks även per­so­ners po­li­tis­ka ställ­ning men mins­kar mång­fal­den.

– Rik­ta­de ny­he­ter är en far­lig ut­veck­ling, där­för är det bäst att föl­ja ne­utra­la me­di­er, sä­ger Fred­rik Sjögren.

”Som stats­ve­ta­re är ett valår all­tid spe­ci­ellt. Det märks in­te minst här på ar­bets­plat­sen att det bör­jar pra­tas mer politik.”

Bild: STEFAN BENNHAGE

IN­FÖR VA­LET. Fred­rik Sjögren, stats­ve­ta­re vid Hög­sko­lan Väst, ser fram mot hös­tens val som in­ne­bär en del ny­he­ter. TTELA har träf­fat ho­nom som en förs­ta del av fle­ra ar­tik­lar in­för årets val.

FÖRÄNDRING. Fred­rik Sjögren, stats­ve­ta­re vid Hög­sko­lan Väst, ser en förändring

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.