Val i Burundi kantat av hot och våld

Burundierna röstar i dag i en kontroversiell folkomröstning som kan bana väg för att president Pierre Nkurunziza sitter kvar vid makten till 2034. Allting pekar på att det blir ett ja i valet, vars upptakt har kantats av förföljelser och hot om våld.

På torsdagsmorgonen rapporterades det om långa köer till vallokalerna runt om i landet. Gatorna är fulla av poliser, soldater och bepansrade fordon.

De burundiska väljarna röstar antingen ja eller nej till att förändra landets konstitution. Enligt den nuvarande författningen får en president sitta maximalt tio år.

DE FÖRESLAGNA ändringarna skulle dock tillåta Nkurunziza att ställa upp för ytterligare två sjuårsperioder, från och med 2020. Makten flyttas från regeringen till presidenten.

Människorättsgrupper rapporterar om omfattande förföljelser av oppositionella i landet de senaste åren. Journalister, aktivister och oppositionella har tvingats i exil. Tidigare i maj kom ett dekret från presidenten som slog fast att den som uppmanar människor att bojkotta omröstningen riskerar uppemot tre års fängelse.

Den Parisbaserade människorättsorganisationen FIDH anser att regimen bedriver en skrämselkampanj för att få folket att rösta ja.

Vittnen uppger för nyhetsbyrån AFP att medlemmar ur det styrande partiets milisliknande ungdomsförbund Imbonerakure – som bland annat anklagas för gruppvåldtäkter och mord – har gått från dörr till dörr och beordrat människor att rösta.

ALLTING PEKAR ALLTSÅ mot att jasidan segrar i omröstningen.

– Jag kan inte se någonting annat än att det blir ett ja, säger Mimmi Söderberg Kovacs, forskare och expert på Burundi vid Folke Bernadotteakademin, till TT.

Ändringarna som föreslås strider mot Arusha-överenskommelsen, som gjorde slut på inbördeskriget som pågick mellan 1993 och 2006. Folkomröstningen beskrivs som den sista spiken i kistan för fredsavtalet.

– Det underminerar maktdelningen mellan tutsier och hutuer, där det finns tydliga motvikter och balanser, som var en grundbult i fredsavtalet, säger Söderberg Kovacs.

Nkurunziza har styrt det centralafrikanska landet sedan 2005. I samband med att han 2015 ställde upp för sin tredje mandatperiod utlöstes en djup politisk kris som sedan dess resulterat i att 1200 människor dödats och 400 000 har drivits från sitt hem.

Presidenten har dock ändå ett visst stöd, understryker Söderberg Kovacs.

– Han har stöd bland folket, särskilt på landsbygden. Han är känd för att vara ute bland folket och spela fotboll och liknande.

Nkurunziza vill gärna ge en förenklad bild av att hans enda motståndare är den intellektuella tutsieliten i städerna.

DÄRFÖR BEHÖVER ETT stöd för jasidan inte ses som att väljarna är emot demokrati eller stödjer diktatur, anser hon.

–Många av de föreslagna ändringarna har visst stöd, särskilt bland dem som tyckte att fredsavtalet var orättvist.