BRUKET SOM FÅTT NYTT LIV.
Tio år efter nedläggningsbeskedet pyr det av ny verksamhet i de gamla fabrikslokalerna i Åsensbruk.
Det är tio år sedan nedläggningsbeskedet slog ner över pappersbruket i Åsensbruk. Men bygden repade mod och i dag rymmer de gamla fabrikslokalerna verksamheter och företag med världsunik produktion och siktet inställt mot framtiden.
Det var 2008, ganska exakt hundra år efter att den första maskinen sattes i gång, som beskedet kom – pappersbruket i Åsensbruk med sina över 300 anställda skulle läggas ner. I mars året efter tystnade maskinerna.
– Arctic Paper som ägde både fabriken och fastigheten var vid den tiden kommunens största arbetsgivare och det var nog många som tänkte att ”nu åker rullgardinen ner” och samhället får bomma igen, säger Christer Olsson som själv arbetat på bruket sedan tidigt 80-tal.
Men riktigt så blev det inte. Christer Olsson blev en del av en framtidsgrupp som bildades och vars uppdrag var att hitta ny verksamhet att fylla de stora fabrikslokalerna med.
– Vi hade ingen erfarenhet av uthyrning men föreslog för styrelsen att vi skulle starta en företagspark. Sedan började processen med att försöka hitta kontakter. Vi fick ta fram telefonkatalogen och börja ringa runt.
Idag är Christer Olsson vd för Håfreströms Företagspark (HFAB) som i dagsläget har 12 företag som hyresgäster. De gamla fabrikslokalerna intill sjön Upperudshöljen omfattar 45 000 kvadratmeter under tak.
– Av dessa kan 36 000 kvadratmeter hyras ut. I dagsläget är ungefär hälften belagt.
Hög säkerhet, billiga lokaler och stabil tillgång till elkraft har lockat verksamheter med särskilda behov. De senaste tillskotten som har skrivit avtal med företagsparken är två olika dataföretag som sysslar med serverdrift. Seabird Data Services AB kommer att använda en 8000 kvadratmeter stor lokal för sin verksamhet och har bokat upp så mycket effekt att Christer Olsson nu har börjat förhandla med Vattenfall om mer ström.
– Vi har resurser att ta emot ännu mer ström än vad som levereras idag, säger han.
I SAMBAND MED nedläggningen av bruket hade Melleruds kommun fattat beslut om att starta VVSutbildning. Kent Palm var den som fick ansvar över projektet.
– Jag hade en påse pengar och instruktioner om att kunna ta emot 12 elever ”någonstans i Dalsland”. Så jag åkte hit och tittade, säger han.
Det ledde till att Lärcentrums vuxenutbildning i VVS var en av de första verksamheterna som flyttade
in i företagsparken 2009. Ett par år senare startades också Dahlstiernska gymnasiets VVS- och fastighetsprogram. Här har eleverna det utrymme som krävs för praktiska övningar i svetsning och rördragning, men även kärnämnesundervisningen är förlagd hit.
– Vuxna, elever och personal vistas tillsammans här och det är en riktig höjdare. Vi har blivit ett tajt gäng och det finns en stark gemenskap, säger Kent Palm som är Vvslärare.
PLACERINGEN AV UTBILDNINGEN har inte bara varit positiv för gymnasieelevernas resultat utan har också borgat för samarbeten mellan fastighetsägaren och utbildningen.
– Ett sånt här ställe kräver ju underhållsservice. När fastigheten behövde renovera toaletterna har eleverna kunnat arbeta med det under skoltid, säger Kent Palm.
Han visar vidare till en annan anläggning som också är en elevbyggd konstruktion.
– HFAB har solfångare på taket och som ett gymnasiearbete har eleverna konstruerat en vattenburen anläggning till dessa. Nu levererar solen vårt varmvatten som vi lagrar i tankar.
BEMÖTANDET FRÅN KOMMUNEN och det geografiska läget, med tillgång till kylvatten från Upperudshöljen, var två anledningar till att också däckåtervinningsföretaget Tyre Recycling in Sweden AB tidigt valde att flytta in på området.
– Men minst lika viktigt var att här finns erfarenhet av processindustri och vana processoperatörer. Nästan alla som arbetar här jobbade på bruket tidigare, säger ekonomichef Urban Folcker och platschef Jan Olsson.
Företaget – ett dotterbolag till Göteborgsbaserade Scandinavian Enviro Systems – börsnoterades för fyra år sedan och har tagit fram en patenterad teknik för att återvinna däck. Genom en speciell process, kallad pyrolys, återvinns olja, gas, stål och kimrök (ett kol som finfördelats till ett pulver) ur gamla däck. Olja och stål säljs, medan gasen används till att driva anläggningen. Men det är processen kring kimröken som gjort företaget världsunikt. Kimrök används inom gummiproduktion men brukar vara svår att återvinna med bibehållen hög kvalitet. Men många år av tester och utvecklingsarbete har gjort att Tyre Recycling har lyckats och idag kan deras produkt omsättas kommersiellt. Bland slutanvändarna finns till exempel Volvo Cars.
– Efter att de godkände vår återvunna produkt har den ersatt all annan kimrök i produktionen av deras chassipluggar. De senaste 2,5 åren har återvunnen kimrök använts till över 40 miljoner Volvokomponenter.
TYRE RECYCLING HÅLLER till i den nordöstra delen av det gamla bruket där de har kontor, labb och själva anläggningen, som är hundra meter lång och har två reaktorer.
– Anläggningen har en teoretisk kapacitet att ta hand om 6000 ton däck per år. Idag utnyttjas den efter hur stor efterfrågan på kimrök ser ut, säger Urban Folcker.
Han säger att man har fått jobba hårt för att ändra branschens inställning till återvunnen kimrök och att de idag ser att det finns ett ökat intresse på marknaden.
– Idag beräknas 14-15 miljoner ton däck bli uttjänta varje år runt om i världen. Samtidigt finns ett ökat intresse för hållbarhet både hos konsumenter och däckproducenter. Det här är en bra lösning på ett miljöproblem och det kan minska förbrukningen av fossila bränslen.
Ett samarbete avseende kimröksförsäljning har också inletts med Sri Lanka, som är en av världens ledande gummitillverkare. Moderbolagets huvudsakliga affärsidé är också att sälja hela anläggningar – även om ingen affär ännu är helt i hamn.
– Det finns intresse från ett danskt företag och ett bolag i Kanada vill bygga en anläggning med kapacitet för 30 000 ton däck per år. Vi har upprättat MOU (Memo- randum of Understanding, avsiktsförklaring, reds. anm.) med dessa bolag, säger Urban Folcker.
ENLIGT CHRISTER OLSSON har ungefär 65-70 personer (inklusive eleverna) sin sysselsättning inom företagsparken idag. Genom samarbeten med till exempel kommunen, Position Väst och andra organisationer jobbar man för att locka hit fler hyresgäster. Christer Olsson tror att det faktum att bruket kunnat leva vidare i en ny form har haft en positiv inverkan i samhället.
– När jag möter folk i affären brukar de vara nyfikna på att höra om det är något nytt på gång, tyvärr är det inte alltid jag får avslöja det. Men det betyder mycket för framtidstron att det finns både skola, affär och jobb här. Kanske kan det locka hit fler unga och barnfamiljer. Jag väntar fortfarande på att fler ska fatta att Åsensbruk, det är väldens mittpunkt.