Biodlingen är ingen bisak för Agneta
BRÅLANDA: ”BIODLING – GIVANDE BÅDE FÖR DIG OCH NATUREN” Agneta Larsson i Sundals-ryr, väster om Brålanda, har under åren samlat på sig en hel del kunskap som hon gärna delar med sig av till nya bientusiaster.
– Det är nya problem man måste lösa hela tiden. Man försöker styra bina ibland, men det går inte, säger Agneta Larsson och ler.
Iklädd en blå skyddsmundering är Agneta Larsson i full färd att jaga reda på bidrottningen. Efter att ha letat ett tag visar det sig att bisamhället inte varit nöjda med drottningen och att en ny är på väg att krypa ut och ersätta den gamla.
– Det är ett samhälle som styrs av kvinnor, säger Agneta Larsson.
Hennes intresse för biodling tog fart för ungefär 14 år sedan när hennes far blev sjuk och han behövde hjälp med sina bin.
– När han blev sjuk såg jag hur ledsen han blev över att inte kunna ta hand om bina, så då hjälpte jag till.
I dag är Agneta Larsson aktiv inom Dalslands Södra Biodlarförening, och håller i nybörjarkurser för de som vill börja med biodling. Föreningen ordnar också aktiviteter där medlemmarna både träffas hemma hos varandra och åker iväg för att lära sig och inspireras av andra biodlare.
Det strävsamma surret av bina hörs. I dag har Agneta Larsson fyrtio kupor som, förutom hemma på gården i Sundals-ryr, står utspridda på ett par andra platser i kommunen samt på bland annat Högskolan Västs tak.
Intresset för biodling har ökat på senare år, inte minst bland kvinnor och yngre. I dag finns ungefär 12 000 biodlare runt om i Sverige.
– Förr var det mest pensionärer och massa gubbar, säger Agneta Larsson.
En av anledningarna tror Agneta Larsson är att fler insett vilken viktig roll bina har för pollineringen av olika frukter och bär.
– Annars skulle vi ju inte ha några grönsaker eller frukter.
ETT BISAMHÄLLE KAN ge mellan 15 till 100 kilo honung om året. Agneta Larsson förklarar hur bisamhället är organiserat.
I varje bisamhälle finns cirka 50 000–70 000 invånare under sommaren. Varje samhälle består av en drottning, som är mamma till alla andra bin i samhället, några hundra drönare som är hanar, och arbetsbin som alltså är honor. Arbetsbina håller rent i samhället, matar larver, bygger vaxkakor och försvarar samhället mot inkräktare.
Beroende på när biodlaren skör-
dar honungen så får den olika egenskaper och karatkär. Ljung ger mörk honung med kraftig smak, raps, hallon och maskros ger ljus honung.
– Jag säljer naturell honung, nyslungad honung och konucha, säger Agneta Larsson, och pekar på hyllorna där en uppsjö av olika produkter står.
FÖR AGNETA LARSSON är biodlingen både en hobby och ett jobb. Att vara biodlare är tidskrävande och det krävs mycket kunskap, men det ger också mycket tillbaka eftersom det är så spännande.
– Min sambo sa att tänk om du skulle räkna på din timförtjänst, säger Agneta Larsson och skrattar.
En del av tjusningen med biodling ligger i att förstå bisamhällena som på många vis är komplexa. Dessutom kan man göra så mycket med honung, förklarar Agneta Larsson.
– Jag tycker förädlingen av honungen är väldigt kul, hur jag ska lösa slutprodukten.