Dyr semester avslöjar misslyckad penningpolitik
EKONOMI. Den svenska kronan står sig dåligt mot andra valutor i sommar. Det gäller såväl euron som det annars svaga pundet. För semesterfirande svenskar är detta dåliga nyheter.
Utlandssemestern blir en dyr affär och väcker ett nytt intresse för växelkurser. Inför sommaren rådde Forex banks kommunikationschef Tom Friberg till resor till Kroatien – i Montenegro handlas det däremot främst med euro och bör därför undvikas av den som vill hålla budget (Metro 8/5). Även en semester i Sverige blir dyrare än vad den är för europeiska grannar. Dyrare importvaror får stor påverkan på privatekonomin för invånarna i ett litet handelsberoende land.
VAD BEROR DÅ den svaga kronan på? Valutamarknaden påverkas av allt ifrån handelspolitik till osäkra fastighetspriser ¬– viktigast är dock den svenska penningpolitiken. Trots högkonjunktur har räntorna sänkts mer än i Sveriges grannländer. I dagsläget är den historiska minus noll komma fem procent. Riksbankens låga ränta gör det dyrt att ha svenskt kapital.
Den låga kronkursen gynnar Sveriges exportindustri och besöksnäring, men de negativa konsekvenserna överväger. Låginkomsttagare missgynnas och den finansiella stabiliteten hotas. Det är ovanligt att småföretag eller singelhushåll lånar till negativ ränta. I stället gynnas de som äger tillgångar på bekostnad av de som till exempel sparar till en första bostad. Samma grupper kan även antas drabbas i händelse av att den kraftiga utlåningen underblåser en fastighets- eller finanskris.
Penningpolitiken måste utvärderas utifrån mer än att inflationen hålls låg. Nationalekonomen Mårten Blix har påtalat att den snabba tekniska utvecklingen gör att det inte går att med precision vara nära inflationsmålet utan att penningpolitiken blir ryckig och oförutsägbar. (Dagens industri 28/5)
Ytterst handlar penningpolitiken om förtroende. Den är menad att skapa förutsägbarhet och stabilitet för svenska marknader. Det är därför ett misslyckande att Sverige är det land i OECD som har genomgått den kraftigaste svängningen i styrränta – från plus femhundra procent 1992 till minusräntans införande 2015.
Penningpolitikens konsekvenser märks i människors liv. Till vardags i kontakt med bank eller mäklare. Under sommaren genom kostnader under semestern. Enligt en undersökning från Yougov har en femtedel av svenskarna lånat eller övervägt att låna under sommaren – till övervägande del till konsumtion.
SVENSKENS RELATIVA FATTIGDOM bör bli en ingång till en större diskussion om Riksbanken. Detsamma gäller penningpolitikens fördelningsprofil inom landet. En oberoende riksbank har stora fördelar mot en som är styrd av politiken. Men även en expertstyrd riksbank behöver ställas inför debatt och ansvarsutkrävande. Riksbankens nuvarnade direktion och fullmäktige uppnår inte detta. En utredning pågår – låt detta arbete utlösa en debatt om förändring.