S kritisk till ökad administration
NYHETER: Antalet administratörer i regionen har ökat med 25 procent, vilket Socialdemokraterna ifrågasätter. Moderaterna försvarar utvecklingen.
Har det skett en onödig ökning av administratörer eller har fler fått närmare till sin chef? Det är Socialdemokraterna och Moderaterna oense om inför regionvalet.
Under den senaste mandatperioden har antalet administratörer inom Västra Götalandsregionen ökat med 25 procent. Det menar Socialdemokraterna i en rapport partiet tagit fram. Den Socialdemokratiska oppositionen anser att det är problematiskt och ett slöseri med skattepengar. I rapporten drar man slutsatsen att kostnaden för administrationen ökat med 380 miljoner kronor under fyra år.
– När administrationen har ökat samtidigt som antalet sjuksköterskor minskat måste vi ifrågasätta det. Administration som kan avlasta sjukvårdspersonalen och som är patientnära den ska vi jobba med. När vi ser hur kostnaderna för administration har ökat under de här åren tycker vi att det är helt orimligt. Vi har problem med stängda vårdplatser och väntetider och mycket beror på att vi har för få sjuksköterskor, säger Helen Eliasson (S), regionråd och Socialdemokratisk gruppledare. Gör administratörerna ingen nytta?
– Det har jag aldrig sagt. Jag har konstaterat att det är en alldeles för hög kostnad för administrationen. Det som ger patientnytta det ska vi jobba med, men det här är alldeles orimliga kostnader.
Ökningen av administratörer menar Socialdemokraterna också beror på att vårdvalet och att det de kallar en marknadsanpassning av vården drivit på behovet av administratörer. De menar att ett sådant system kräver mer detaljstyrning i form av administratörer.
GUNILLA LEVÉN (M), regionråd och ordförande i regionens personalutskott håller med om att kostnaden för administratörer ökat under mandatperioden, men ser inte att det kommer öka i samma utsträckning i framtiden.
– I alla beslut vi tar måste vi motivera vad som är en rimlig administration, säger hon.
Utöver det delar hon inte Socialdemokraternas syn på saken, i stället menar hon att administratörerna fyller en viktig funktion. Att de ökat beror inte på vårdvalet och en marknadsanpassning menar hon. Snarare handlar det om två saker som beslutats under mandatperioden. För det första har man gjort om i organisationen så att varje chef max är chef för 35 personer.
– DET ÄR bra om en chef inte har för många anställda under sig eftersom det är bra om personalen har nära till sin chef. I många fall är cheferna sjuksköterskor eller undersköterskor. De kodas som administratörer och därför kan det se ut som att sjukvårdspersonalen minskar men att administratörerna ökar, menar Gunilla Levén.
För det andra menar hon att regionen anställt administratörer för att avlasta exempelvis sjuksköterskor och undersköterskor.
– Vi har anställt administratörer i vården som bara ska syssla med administration. De kodas också som administratörer.