Dags att av­skaf­fa en­pro­cents­må­let

BISTÅND. Ett av sta­tens bud­get­om­rå­den stic­ker ut. En peng­apå­se ska helt en­kelt spen­de­ras. Det är dags att av­skaf­fa en­pro­cents­må­let för bistånd.

Ttela - - Ledare - JOAKIM BROMAN Li­be­ra­la Ny­hets­by­rån

Man bör­jar in­te med att frå­ga sig vil­ka mål man har, vad man vill upp­nå, och vad det kom­mer att kos­ta att nå må­len. I stäl­let bör­jar man med att en peng­apå­se ska för­de­las.

En­pro­cents­må­let ska­pa­des 1968. 50 år se­na­re har bi­stån­det bå­de för­änd­rats och för­vand­lats till en jät­te­in­du­stri. Som för­re am­bas­sa­dö­ren Lars Anell skri­ver i “En­pro­cents­må­let – en kri­tisk es­sä” var bistånd på 60-ta­let starkt för­knip­pat med bi­la­te­ra­la kre­di­ter och gå­vo­bi­stånd till län­der och Fn-or­gan.

I dag sker tu­sen­tals pro­jekt in­om allt från de­mo­kra­ti och jäm­ställd­het, in­fra­struk­tur, hu­ma­ni­tär hjälp, mil­jö och häl­sa.

BISTÅNDSBUDGETEN VÄXTE 2018 med runt 6 mil­jar­der, till to­talt 43 mil­jar­der. Mer­par­ten av des­sa peng­ar hand­läggs av bi­stånds­myn­dig­he­ten Si­da, med cir­ka 800 an­ställ­da. Un­der hös­ten för­ra året var­na­de myn­dig­he­tens ge­ne­ral­di­rek­tör Ca­rin Jäm­tin för att ök­ning­en skul­le gö­ra det till en “ut­ma­ning” att spen­de­ra peng­ar­na (SVD 24/10 -17).

Det vi­sar på det ab­sur­da i en­pro­cents­må­let. Bi­stånds­po­li­ti­ken fo­ku­se­rar in­te på frå­gor som hur vi bäst kan hjäl­pa och var vå­ra peng­ar gör mest nyt­ta, ut­an på att gö­ra av med peng­ar­na in­nan året är slut. I Anells es­sä re­fe­re­ras bland an­nat en stu­die från 2002 av No­bel­pris­ta­ga­ren Eli­nor Ostrom, där två tred­je­de­lar av de Si­da-med­ar­be­ta­re som in­ter­vju­a­des upp­gav att de kän­de press från si­na che­fer i att få iväg peng­ar­na.

DET INNEBÄR IN­TE att bi­stån­det sak­nar re­sul­tat. I Si­das ge­nom­gång av vad bi­stån­det gick till 2017 finns po­si­ti­va och tyd­li­ga ex­em­pel. Svens­ka bi­stånds­peng­ar har hjälpt till att ut­bil­da 4 500 barn­mors­kor i Eti­o­pi­en, att for­ma­li­se­ra ägan­de­rät­ten för 7 800 bön­der i Gu­a­te­ma­la, och att mins­ka S:t Pe­ters­burgs ut­släpp i Ös­ter­sjön med 138 ton bi­o­lo­giskt ma­te­ri­al.

Ty­värr är så­da­na kon­kre­ta re­sul­tat un­dan­ta­gen i bi­stånds­bran­schen. En stor del av Si­das re­sur­ser går vis­ser­li­gen till kon­trol­ler och ut­vär­de­ring­ar, men de be­grän­sar sig i de fles­ta fall till att kon­sta­te­ra om peng­ar­na an­vänts el­ler in­te – in­te vil­ken nyt­ta de gjort.

Som en ny av­hand­ling från Lin­da Eng­ström vid SLU vi­sar ris­ke­rar ock­så bi­stån­det att ha ne­ga­ti­va ef­fek­ter. Ett pro­jekt som skul­le gö­ra jord­bru­ket i Tan­za­nia mer stor­ska­ligt och ef­fek­tivt har på grund av då­lig styr­ning och un­der­må­lig lokal­förank­ring lett till att bön­der slu­tat od­la träd och flerå­ri­ga grö­dor. Det­ta ef­tersom de se­dan 2011 fått hö­ra att de ska tving­as flyt­ta, mot eko­no­misk kom­pen­sa­tion.

DET ÄR IN­TE sä­kert att så­da­na ne­ga­ti­va ef­fek­ter för­svin­ner om man skro­tar en­pro­cents­må­let.

Men det vi­sar att bi­stån­det be­hö­ver en bätt­re styr­ning, mind­re fo­kus på att “få iväg peng­ar­na”, och en tyd­li­ga­re kopp­ling till er­fa­ren­het och re­sul­tat.

Bild: VILHELM STOKSTAD / TT

VÄXER. Biståndsbudgeten öka­de 2018 till 43 mil­jar­der.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.