Bakgrund: Finanskrisen blev en vändpunkt
Finanskrisen 2008–2009 blev en vändpunkt för euron. Då minskade det globala användandet av den gemensamma europeiska valutan drastiskt. Och valutan har egentligen aldrig återhämtat sig.
Krisen blev även startskottet för den grekiska skuldkrisen, som 2010 slog ut eurolandet Grekland från kapitalmarknaden och drog i gång flera års statsfinansiella problem i euroländer som Irland, Italien, Portugal och Spanien.
På den globala valutamarknaden är euron nummer två när det gäller staters obligationslån och status som reservvaluta, med en marknadsandel på cirka 20 procent. Det kan jämföras med dollarns position, på 60 procent. Som internationellt betalningsmedel är eurons ställning något starkare, med en marknadsandel globalt på drygt 35 procent.
Eu-kommissionen har lagom till valutans 20-årsdag inlett en ny kampanj för att stärka euron som internationellt betalningsmedel och reservvaluta, bland annat som svar på den amerikanska Trumpregeringens beslut att dra sig ur kärnenergiavtalet med Iran.
Kommissionen vill bland annat att Eu-länder går över till euro som betalningsmedel på den internationella energimarknaden. ECB har även lanserat en plan för ett nytt europeiskt system för snabba betalningar.
Euron kan även stärkas av andra integrationsprojekt som drivs, som den ännu saknade gemensamma garantin för bankinsättningar i eurozonen inom ramen för EU:S bankunion. Det finns även förslag om att euroländerna borde ha en gemensam budget eller fond för stabilitets- eller arbetsmarknadsåtgärder i krislägen. Källa: Reuters