Frans Jepp­s­on Wall om sin pa­us: ”Allt blev kom­pli­ce­rat”

Frans sa­de nej till gre­jer som and­ra ton­å­ring­ar skul­le ro­pa ja till – i stäl­let val­de han sko­lan, att hit­ta rikt­ning­en och att mog­na ef­ter sin suc­cé i Me­lo­di­festi­va­len. Nu är han re­do för sin and­ra come­back och sik­tar på att nå långt i de­cen­ni­er.

Ttela - - Nöje - John Alex­an­der Sah­lin/tt

– Jag har haft lå­ga stun­der un­der den här pe­ri­o­den, men det har gått upp och ner, sä­ger Frans Jepps­son Wall.

– Ti­den gav mig chan­sen att tän­ka ef­ter vad jag vil­le, det var in­te själv­klart ef­ter If I we­re sor­ry att fort­sät­ta rakt av ge­nom det spå­ret. Det ha­de jag kun­nat, men jag vil­le ex­pe­ri­men­te­ra.

Who’s da man – det som kal­las Zla­tan-lå­ten – gjor­de ho­nom känd som sju­å­ring och tio år se­na­re slu­ta­de han på en fem­te­plats i Eu­ro­vi­sion Song Con­test med spar­sma­ka­de If I we­re sor­ry. Se­dan dess har det in­te hörts så myc­ket från den i dag 20-åri­ge Ystad­s­o­nen. Om­gi­ven av skiv­bo­la­gets råa te­gel­väg­gar vid Stor­tor­get i hemsta­den har han un­der åren sut­tit med gi­tar­ren i sof­fan – till­sam­mans med ma­na­gern, vän­nen och pro­du­cen­ten Fred­rik An­ders­son vid pi­a­not – för att job­ba fram ny mu­sik. I hel­gen släpp­tes den nya sing­eln One flo­or down.

– Un­der två år har vi gått en mu­sik­väg ge­nom så många oli­ka gen­rer, så många oli­ka sätt att gö­ra mu­sik. Mix­en har va­rit allt från r’n’b till hip­hop, EDM och jazz­stuk. Vi kom in på ett spår där vi vet ex­akt vil­ken sorts låt jag vill gö­ra, sä­ger Frans Jepps­son Wall och be­skri­ver sin nya mu­sik som en bland­ning av oli­ka gen­rer med fo­kus på tex­ter och be­rät­tan­de.

Mu­sik­pa­u­sen ef­ter Me­lo­di­festi­va­len 2016 var in­pla­ne­rad re­dan in­nan Frans ställ­de sig på sce­nen i del­täv­ling­en i Gav­le­rin­ken. Oav­sett ut­gång i mu­sik­täv­ling­en var så­väl ma­na­gern som Frans på det kla­ra med att det na­tur­ve­ten­skap­li­ga pro­gram­met i Ystad skul­le full­föl­jas he­la vä­gen till stu­den­ten.

– In­te ba­ra för stu­di­er­na och för att ha det som en back­up, ut­an ock­så för en so­ci­al mog­nad med folk run­tom­kring mig. Jag mär­ker att det har va­rit otro­ligt vik­tigt för de lå­tar vi skri­ver nu, sä­ger han.

Att stå fast vid pla­nen på en re­jäl pa­us har sam­ti­digt kan­tats av på­tryck­ning­ar och in­vi­ter ut­i­från. If I we­re sor­ry blev en hit ut­an­för lan­dets grän­ser och med det öpp­na­des dör­rar.

– När ma­ski­ne­ri­et drar i gång och man har en et­ta i Tyskland så bör­ja­de många att ryc­ka i Frans. De som sit­ter med i ma­ski­ne­ri­et tyck­te det var fru­stre­ran­de att han in­te kun­de hop­pa av sko­lan, sä­ger Fred­rik An­ders­son.

Ar­tist­li­vet, fram­för allt spel­ning­ar­na, gav ock­så mer­smak för Frans själv. Men han be­skri­ver än­då att den and­ra käns­lan, att fo­ku­se­ra mer lång­sik­tigt och mog­na, var star­ka­re.

– Vi sik­tar på en kar­riär på för­hopp­nings­vis 50 år. Det ha­de va­rit fan­tas­tiskt. Och för att gö­ra det be­hövs bra mu­sik, bra för­be­re­del­ser och bra ut­gångs­punkt, sä­ger Frans Jepps­son Wall.

Kni­vi­ga be­slut som många and­ra 17-åring­ar slip­per var sam­ti­digt nå­got som skul­le tack­las, för­kla­rar han.

– Allt blev så kom­pli­ce­rat, un­der låt­skri­van­det, om vil­ken väg jag skul­le gå. Jag vil­le en sak, trod­de jag, men var in­te sä­ker. Och från and­ra håll drog folk i mig och ha­de åsik­ter, sä­ger Frans Jepps­son Wall.

Här är ett ex­em­pel på hur ett väg­val kun­de se ut för Frans för någ­ra år se­dan.

– ”Om du har en till från­va­ro­dag får du gå om två­an” sä­ger sko­lan och sam­ti­digt ring­er det från Tyskland och nå­gon sä­ger ”vi vill att du spe­lar på Idol-fi­na­len och vi vet hur det kan lyf­ta” och så står jag där och ska väl­ja.

Vän­ner, ma­na­gern och fa­mil­jen har va­rit stöt­te­pe­la­re un­der åren där Frans lagt tid på att hit­ta sin mu­si­ka­lis­ka rikt­ning. En per­son som be­ty­der ex­tra myc­ket när det känns pressan­de är tvil­ling­sys­tern Filip­pa.

– Min sys­ter har jag haft i al­la lä­gen och hon har haft mig. Vi är tvil­ling­ar som ald­rig brå­kat och knappt be­hö­ver pra­ta, för allt är så otro­ligt själv­klart. Min sys­ter har va­rit en ut­märkt råd­gi­va­re, sä­ger han.

Det har va­rit re­la­tivt tyst om Frans se­dan Eu­ro­vi­sion Song Con­test för snart två år se­dan. ”Ti­den gav mig chan­sen att tän­ka ef­ter vad jag vil­le”, sä­ger han.

Bild: Jo­han Nils­son

Frans på Eu­ro­vi­sion Song Con­test i glo­ben 2016.

Frans jepps­son Wall har haft stort stöd av sin tvil­ling­sys­ter Filip­pa. ”min sys­ter har va­rit en ut­märkt råd­gi­va­re”, sä­ger han.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.