En trädgårdsdagbok skapar ordning i odlingen
Vad hette den där rosen du satte nu igen? Vilket år planterade ni äppelträdet och vilken rad i köksträdgården var vinterpotatis? Skriv upp allt i en trädgårdsdagbok, så vet du.
Ibland känns trädgårdsarbetet som ett hopplöst sisyfosarbete. Man rensar och gräver, planterar och sår, men händer det någonsin någonting? Har du en trädgårdsdagbok kan du följa dina framsteg år för år.
– Det känns som att vi inte hinner med någonting, men dagboken är beviset på motsatsen och det ger lite extra självförtroende inför nästa säsong, säger Philipp Weiss, som är skogsträdgårdsodlare och författare till boken ”Skogsträdgården, odla ätbart överallt” (Hälsingbo Skogsträdgård HB). Han är en av dem som driver Puttmyra skogsträdgård utanför Stjärnsund i södra Dalarna.
När det är som mest intensivt under odlingssäsongen hinner Philipp oftast inte skriva så mycket, då blir det mest fotodokumentation.
– Fotodagboken är mycket till för att dokumentera förändringen i skogsträdgården. Där sker allting så långsamt att det kan kännas som det står stilla, men bilderna är beviset på att det ändå händer ganska mycket varje år, säger han.
Trädgårdsdagboken fyller flera syften, men framför allt handlar det om att få överblick.
– Främst använder vi den som ett planeringsredskap och för att ha koll på vad vi faktiskt har i trädgården.
Överblicken gör det också möjligt att planera odlingen bättre inför kommande år. När det kommer praktikanter till skogsträdgården finns ett system att luta sig mot.
– Utan trädgårdsdagbok blir det som att uppfinna hjulet på nytt varje år. Utifrån dagboken försöker vi standardisera alla återkommande moment i vår odlingsverksamhet, säger Philipp Weiss.
Trädgårdsdagboken är inte en fysisk bok utan finns digitalt, så att alla som behöver den kan komma åt den. Det är också lätt att ladda upp bilder.
I dagboken dokumenteras precis allt som görs i skogsträdgården.
– Vi dokumenterar varenda växt vi planterar. Vi för även bok över vad som blommar, när vi börjar skörda olika grödor. Vi dokumenterar anmärkningsvärda väderfenomen som sena frostnätter eller åskväder.
En annan som fotodokumenterar mycket är trädgårdsjournalisten och författaren Eva Robild, som bland annat skrivit ”Maxad skörd i din pallkrage” (Bonnier Fakta), som utkommer i mars.
– Jag fotograferar min trädgård flera gånger varje månad för att kunna gå tillbaka senare och se vad jag har odlat olika år. Jag har också pärmar där jag sätter in namnlappar och skriver anteckningar, men det är ingen snygg kalender utan mer minnesanteckningar, säger hon.
Mest nytta har Eva Robild av dem i sitt arbete, när hon ger tips till andra.
– Jag vill att mina råd ska vara förankrade i verkligheten. Och självklart drar jag nytta av mina egna erfarenheter också.
Men anteckningarna är också ett sätt för Eva att hålla koll på vad hon tar in i trädgården.
– Jag vill gärna minnas vilka nya växter jag köper, deras namn och var de har planterats. Men också förstås komma ihåg vad jag har odlat, hur de olika grödorna lyckas olika år, vid vilka tidpunkter de mognar och så vidare.
Den största fördelen är att kunna gå tillbaka och kolla vad man har odlat och hur det har gått.
– Minnet är kort. Det är inte alltid man ens minns vad det var för väder förra året, om våren var sen eller tidig eller hur mycket det regnade. Det man kommer ihåg är oftast misslyckanden, och det som gått extremt bra. Men det som gått som vanligt glömmer man.