”Verksamheten fick ske i största hemlighet”
Nyheter: Trots rådande exportförbud kom omkring 200 flygplan att monteras i Sverige för att användas vid den Karelska fronten. Så kom flygplansindustrierna i Trollhättan att spela en vital roll under Finska vinterkriget.
Nära 10 000 frivilliga svenskar stred på Finlands sida under vinterkriget mellan 1939 och 1940. Ett vanligt missförstånd rörande Sveriges ställning till kriget i Finland är att Sverige under konflikten inte förklarat sig neutrala, vilket man gjorde under andra världskriget. I stället hade man förklarat sig icke-krigsförande, vilket i praktiken innebar att Sverige inte kunde bistå Finland med officiella styrkor, men att det var fritt fram att ansluta sig som frivillig.
Det var främst Svenska frivilligkåren som organiserade de svenska medborgare som anmält sig till tjänstgöring.
Enligt officiella siffror från Finlandskommittén deltog 215 svenskar från Älvsborgs län under kriget. Men det var inte bara genom frivilliga soldater Sverige bistod Finland under vinterkriget.
Under 1930-talet fick vapentillverkarna Bofors i uppdrag av den svenska regeringen att börja tillverka svenska stridsflygplan. Resultatet blev företaget Svenska Aeroplan AB – Saab. Huvudkontoret placerades i Trollhättan, och 1939 öppnades även en fabrik i Linköping efter att man köpt upp konkurrenten Svenska Järnvägsverkstädernas Aeroplanavdelning, ASJA. Anledningen till att man valde att förlägga verksamheten i Trollhättan var att Bofors sedan 1935 även ägde Nohab, som fem år tidigare bildat dotterbolag Nohab Flygmotorfabrik.
På så sätt skulle motorerna kunna tillverkas på Flygmotor, för att
sedan sättas in i de färdigmonterade flygplanen på Saab.
När kriget bröt ut i Finland kom Saabs verksamhet att bli vital för den finska armén. Nära 200 stridsflygplan antingen mellanlandade eller monterades i Sverige för att sedan användas vid den finska frontlinjen, framför allt kring Karelska näset, och en stor del av verksamheten var koncentrerad till Trollhättan.
Men operationen skedde i hemlighet, och verksamhetens omfattning var länge okänt. Mekaniker, provflygare och alla andra som arbetade med de finska planen var alla civilklädda för att inte dra uppmärksamhet, dessutom målades det finska flygvapnets hakkors över.
Leif Gustafsson, aktiv i Föreningen Trollhättebor, var sju år gammal när kriget i Finland bröt ut. Han berättar om en man vid namn Bertil Pedersén, i dag bortgången, som ingick i laget som försåg Finland med stridsflygplan.
– Sverige skulle absolut inte ta ställning för någon sida i kriget så verksamheten på Saab fick ske i absolut största hemlighet. De som jobbade med det var handplockade och fick inte nämna något om det, inte ens i hemmet, säger Leif Gustafsson.
Saab bistod aldrig med några egentillverkade flygplan under Finska vinterkriget. Det första Saab-planet, B 17A, hade inte premiärflygning förrän den 18 maj 1940 – drygt två månader efter krigsslutet. I stället monterade man flygplan tillverkade i andra länder, förpackade i stora trälådor. Framför allt var det tyska Junkers-bombplan, samt de amerikanska Brewster och de italienska Fiat-jaktplanen som kom att monteras på Saabfabriken i Trollhättan.
Enligt Finlands militärhistoriska
förening ska bara Brewster-planen som monterades i Trollhättan ha varit 44 till antalet och Fiat-planen omkring 17. När kriget bröt ut hade Finland endast 600 flygplan, vilket innebär att Sveriges och Trollhättans inverkan var enorm.
Med flygplanen följde även testpiloter. Till Trollhättan skickade Fiat en italiensk pilot vid namn Carlo Cugnasca som skulle testflyga deras G50-modeller, och från USA kom den amerikanske piloten Robert Winston som skulle testflyga Brewsters F2A-1.
– Den amerikanske piloten for upp, gjorde sina övningar, och landade sedan. Men italienaren, han for upp och skulle bjuda på show och då var det alltid många som kom gick ut och kollade. Vid provflygningarna flög han ibland så lågt att man nästan fick slänga sig för att inte bli påkörd, säger Leif Gustafsson och fortsätter:
– Jag minns när det provflögs på Saab och störtbombarna dök. Det ljudet minns jag som något otroligt förskräckligt, det var ju ett ljud man hörde på radiosändningarna hela tiden. Jag fick rent utav panik, men som tur var hände det ju inte varje dag.
I Robert Winstons memoarer finns det även dokumenterat hur han och Carlo Cugnasca under tiden i Trollhättan haft en hårresande duell i luften, där den senare under duellen ska ha förstört vingen på Robert Winstons Brewster F2A Buffalo-plan.
De båda hade gedigna bakgrunder som stridspiloter och hade med sig varsin laguppställning med mekaniker. Robert Winston hade en bakgrund som journalist på bland annat New York Times, och blev efter krigsslutet 1945 tilldelad bland annat Kungliga Svärdorden av Sverige samt både Mannerheimkorset och Vinterkrigsmedaljen av Finland.
Sverige skulle absolut inte ta ställning för någon sida i kriget så verksamheten på Saab fick ske i absolut största hemlighet Leif gustafsson 86 år gammal och aktiv i Föreningen Trollhättebor