Svårt att ställa svenska anhängare till IS inför rätta
Krav ställs nu på länder att ta tillbaka Is-anhängare som gripits i Syrien och Irak – men Sverige har inte för avsikt att göra det. Enligt experter kan det bli svårt att ställa de svenskar som stridit för terrorsekten IS inför rätta i Sverige.
– Problemet kommer att vara bevisningen. Fall som de här kräver att man har duktiga, kunniga utredare och bra med resurser. Om svenska åklagarmyndigheten ska sitta själv och utreda de här brotten kommer det att bli ganska svårt om det är många som ska åtalas i Sverige, säger Hans Brun, senior analytiker vid Försvarshögskolan.
USA:S president Donald Trump har uppmanat europeiska länder att ta tillbaka Is-anhängare som gripits i Syrien. Men den svenska regeringen har inga planer på att hämta hem några som deltagit i IS aktiviteter, säger inrikesminister Mikael Damberg (S). Han hänvisar till att UD sedan 2011 avrått från resor till regionen.
– Då är det tydligt att svenskar, som trots avrådan rest till Syrien, inte kan räkna med konsulär hjälp från svenska utlandsmyndigheter, säger Damberg.
Is-svenskar som begått brott ska i första hand dömas för det i de länder de befinner sig i, anser han.
Runt 100, av de totalt cirka 300 svenskar som rest till IS, bedöms finnas kvar i konfliktzonen enligt Säkerhetspolisen. Hur många av dem som tillfångatagits är svårt att få bekräftade uppgifter om.
Att i en svensk domstol knyta dessa individer till brott skulle inte bli lätt, enligt terrorexperter, bland annat eftersom lagstiftningen släpar efter. Först 2016 blev det förbjudet med terrorresor. Men de flesta av dem som reste ner till IS gjorde det 2014–2015, och kan alltså inte dömas enligt den lagen.
Fortfarande finns inte heller någon lag som förbjuder deltagande i en terroristorganisation, och terrorforskaren Magnus Ranstorp är kritisk.
– Det har varit en kedjereaktion av senfärdighet när det gäller lagstiftningen. Nu lever vi med konsekvenserna, säger han.
Möjlighet finns dock att åtala misstänkta Is-terrorister för olika folkrättsbrott, enligt Hans Brun.
– Det är i första hand krigsförbrytelser, men även brott mot mänskligheten. Det omfattar exempelvis våldtäkter, sexuellt slaveri och mord, säger han.
Men att utreda dessa brott, som skett i en annan del av världen, innebär ändå en stor utmaning. Ofta är det omöjligt att komma åt brottsplatsen och få fysiska bevis därifrån.
– Utan access att gå in och titta på deras telefoner och sociala medier är chansen väldigt liten att kunna ställa dem inför rätta, säger Magnus Ranstorp.
Hittills har ingen av de 150 personer som återvänt från IS till Sverige dömts för brott begångna i konfliktzonen.
– Det innebär dels att säkerheten kan påverkas negativt, om de här personerna inte kan låsas in och straffas för det de gjort. Det innebär också att oerhört grova förbrytelser förblir ostraffade och det är ju direkt stötande, säger Hans Brun.
Både Brun och Ranstorp efterlyser en internationell krigstribunal där europeiska länder tillsammans kan lagföra misstänkta terrorister som begått brott under Syrienkriget.
– Det har man gjort med framgång både på Balkan och efter massmorden i Rwanda. Det får också ett helt annat genomslag än vad enskilda domar i Sverige får, säger Hans Brun.
Han är kritisk till att en sådan inte redan inrättats.
– Där är man lite sent ute kan jag tycka. Det här är inget nytt problem, den här dagen skulle komma, det visste ju alla. Det vore bra om man kunde hantera det tillsammans och dela på bördan att utreda de här brotten.
Regeringen siktar på att en ny lag som kriminaliserar delaktighet i och samröre med terroristorganisationer ska träda i kraft i augusti.
Finns det en risk att Sverige uppfattas som en frizon så länge lagen inte är på plats?
– Vi är ingen frizon, vi har lagstiftning mot det här, men det hade varit bättre att ha den här lagstiftningen på plats, säger Damberg.
Donald Trump har varnat för att Is-medlemmar som gripits kommer att släppas fria om inte hemländerna tar tillbaka dem. Kurdiska företrädare säger dock att inga fångar kommer att släppas fria.