3 100 barn lever i barnfattigdom

Över 3 100 barn lever i ekonomisk utsatthet i TTELA:S område, visar en rapport från Rädda barnen. – Många föräldrar känner skuld, säger Kristina Nylund på Rädda barnen i Trollhättan.

Trots en minskning de senaste åren lever över 3 100 barn i ekonomisk utsatthet i TTELA:S område. Det visar en rapport från Rädda barnen. I Trollhättan är var sjätte barn drabbat av barnfattigdom, ett problem som får så väl ekonomiska som sociala konsekvenser.

I Sverige lever 9,3 procent av alla barn upp till 18 år i vad som Rädda barnen kallar för barnfattigdom – eller 186 000 barn.

Den största andelen av de barnen har ensamstående föräldrar med utländsk bakgrund, enligt rapporten.

Bland kommunerna i TTELA:S område rankas både Trollhättan och Mellerud bland de sämre i Sverige.

Kristina Nylund och Annette Jacobsen är lokala representanter för Rädda barnen och har mött många drabbade familjer genom åren.

– Barnen känner oro. De känner föräldrarnas oro och har svårt att koncentrera sig på skolarbetet, säger Nylund.

I Trollhättans fall lever var sjätte barn i ekonomisk utsatthet – över 1 800 barn.

– De tror inte riktigt att det går att förverkliga sina drömmar i framtiden, säger Annette Jacobsen.

Barnfattigdom kan påverka familjer på olika sätt. Men ofta handlar det om sociala konsekvenser av att inte ha lika mycket pengar som andra.

– En mamma berättade för mig att hennes dotter inte hade en modern mobiltelefon. Då sa klasskompisarna att hon skulle visa sin mobil och sedan skrattade alla. Det fick hon göra nästan varje morgon. Och det tog väldigt hårt på henne, säger Kristina Nylund.

Det resulterade i att dottern krävde nya fina kläder av sin mamma, för att kompensera för den gamla telefonen.

– Men det hade ju inte en ensamstående mamma råd med heller.

Ett annat exempel på när både barnen och föräldrarna drabbas är födelsedagar.

– Ibland ljuger vissa barn om att de är sjuka när det är födelsedagskalas och det gör de för att de inte kan köpa en nog dyr present, säger hon och fortsätter:

– Alla föräldrar önskar sina barn deras bästa. Och många föräldrar känner skuld över att deras barn inte får tillräckligt.

Sedan år 2002 har Rädda Barnen återkommande släppt rapporter om barnfattigdom i Sverige, där landets samtliga 290 kommuner rankas utefter antalet barn som lever i ekonomisk utsatthet. I rapporterna sammanställs siffror fram till två år föregående, i det här fallet fram till 2016.

Den senaste sammanställningen pekar på att barnfattigdomen i Sverige har minskat, då man jämfört 2016 års siffror med 2011.

Samtidigt har de ekonomiska klyftorna mellan olika grupper i samhället ökat.

Andelen barn i ekonomisk utsatthet har även minskat i kommunerna i TTELA:S område under samma period, förutom Vänersborg där det ökat något.

Men fortfarande lever drygt 3 100 barn i hela området i ekonomisk utsatthet (2016).

– Jag tror inte att gemene man som har en god ekonomi förstår hur det är, säger Annette Jacobsen.

Kristina Nylund och Annette Ja

cobsen menar att det finns många faktorer som påverkar hur stor barnfattigdomen är i ett område. Det kan bland annat handla om hur många som kommit till en kommun från andra länder, hur arbetsmarknaden ser ut lokalt och hur myndigheter jobbar med frågorna.

– Många som kommer hit från andra länder är ensamstående och har flera barn. Och att få arbete är inte lätt om du inte har en gedigen utbildning, säger Kristina Nylund.

Saabkonkursen är en faktor som påverkat situationen i Trollhättans kommun, menar hon.

– Det är ett tag sedan nu men det var verkligen tydligt. Det blev en svacka med arbetslösheten och det var en väldigt lång process med mycket oro. Det kunde också vara både mamma och pappa som förlorade jobbet i en familj.

Bostadsbristen är ett annat problem.

– Vi säger absolut nej till att vräka barnfamiljer, men det händer ändå.

Rädda barnen jobbar framför allt med opinionsbildning. De vill se långsiktig en familjepolitik och samverkan mellan myndigheter och frivilligorganisationer. Och mer förebyggande insatser.

– Vi har under lång tid jobbat med att påverka politiker att med Barnkonventionen som grund, för att se till barnens bästa i alla sammanhang. Det handlar bland annat om lekplatser, bostäder, förskola, skola och fritidsaktiviteter, säger Kristina Nylund.

Rädda barnen arbetar även med insatser som språkcafé, barnaktiviteter och föräldragrupper.

– Vi har varit ute i skolor och prata mycket om mobbning. För mobbning hamnar mer på de här utsatta barnen. De känner sig utanför och har inte statusprylar att skryta med, säger hon.

Både Kristina Nylund och Annette Jacobsen är också överens om att många kommuner försöker hitta lösningar.

– De verkar vara väldigt medvetna om barnens perspektiv, säger Annette Jacobsen

I Trollhättan ordnar kommunen bland annat kostnadsfria aktiviteter under somrar och lov, gratis utlåning av material till fritidsaktiviteter och har nattöppen förskola för föräldrar med obekväma arbetstider.

– Det är en fin sak att skolorna försöker ordna sommarskola för de lite äldre barnen så att de till exempel kan lära sig matematik, säger hon.

Tidigare har kommunen erbjudit gratis busskort för unga under somrarna. Men så blir det inte i år.

– Alla har inte råd att köpa busskort till sina barn. Barn har sagt till mig att de tycker att det är jättetråkigt, säger Annette Jacobsen.

”

Vi säger absolut nej till att vräka barnfamiljer Kristina Nylund