Klimattung vårbudget når inte målen
Nästan hälften av vårändringsbudgeten går till olika miljöoch klimatsatsningar. Ändå räcker det inte för att Sverige ska nå klimatmålen.
Det blir bland annat pengar till solceller, nya laddstolpar för elbilar, skydd av värdefull natur och insatser mot övergödning i havet.
– En betydande del går till miljö och klimat, säger miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) på en pressträff tillsammans med finansmarknadsoch bostadsminister Per Bolund (MP).
Totalt omfattar vårändringsbudgeten, som presenteras i sin helhet den 10 april, runt 4,5 miljarder kronor. Av de satsningar som hittills presenterats står miljö och klimat för nästan 2 miljarder kronor. Vårbudgeten är den första som regeringen, Centerpartiet och Liberalerna förhandlat fram utifrån sitt 73-punktsavtal.
Ett av målen för Sveriges klimatarbete är att det senast 2045 inte ska vara några nettoutsläpp alls av växthusgaser, därefter ska utsläppen vara negativa.
– Vi behöver göra mer, säger Isabella Lövin om utsikterna att nå målet i tid.
– Men vi hindrar nu att allt arbete som vi satte i gång förra mandatperioden bromsas upp eller avstannar helt och hållet. Bland annat tog M-kd-budgeten bort 40 procent av Naturvårdsverkets anslag, nu kan vi lägga tillbaka ganska mycket av det, säger Lövin.
I Moderaternas och Kristdemokraternas budgetalternativ, som riksdagen röstade ja till före jul, gjordes stora nedskärningar på miljö- och klimatområdet. En hel del av satsningarna som presenteras nu handlar därför mer om att ”återställa” nivåerna än att öka jämfört med 2018.
– Vi har förlorat ett halvår. Det är svårt att lägga tillbaka allt, säger Isabella Lövin.
–Vi har väldigt stora miljöproblem och en klimatkris som är akut, så behoven är väldigt stora.
Den enskilt största budgetsatsningen på klimatområdet är 750 miljoner kronor till Klimatklivet. Det är pengar som ska gå till lokala investeringar, till exempel laddstolpar och
biogasproduktion. En satsning som M och KD tycker är ineffektiv och vill skrota.
– Problemet är att de återställer allt som inte har fungerat, utan har lett till höjda utsläpp under senare år, säger M:s ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson.
– Den förra regeringen bedrev en ineffektiv klimatpolitik och då ska de ju inte fortsätta på samma väg. Vi har varken tid eller råd med symbolpolitik.
Enligt finansminister Magdalena Andersson (S) är reformutrymmet i princip obefintligt. Därför måste satsningarna i vårbudgeten finansieras med skattehöjningar eller besparingar.
Regeringen vill höja skatter för sammanlagt 1,3 miljarder kronor, bland annat kemikalieskatten och på fossila bränslen vid värmeproduktion. Dessutom blir det besparingar på minst 2,7 miljarder kronor. Till exempel kommer riktade statsbidrag till äldreomsorgen, som fanns med i M-kd-budgeten, att slopas.