Spelet Klimatkoll vill visa hur våra vardagsvanor påverkar

Ny telefon – 50 kilo. Äta som en vanlig svensk ett år – 2 000 kilo. Nytt kök – 2 400 kilo. Med spelet Klimatkoll hoppas David Andersson och Jonas Karlén starta samtal om hur våra vardagsvanor påverkar klimatet.

För tio år sedan flyttade David Andersson in i Jonas Karléns lägenhet i Guldheden.

– Ganska snart började David ha synpunkter på hur jag levde mitt liv. Jag var fotbollstränare för Öis på den tiden och käkade lite för mycket kebab, glömde släcka lampor och duschade en halvtimme varje morgon. Varje gång jag gjorde något energidåligt poppade han upp som gubben i lådan och ropade ”Energi!”

– Haha. Ja, jag var en urskillningslös energijägare då, säger David.

– Fast någonstans där väcktes mitt klimatsamvete, fortsätter Jonas.

David är disputerad från Chalmers och forskar nu på Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet om hållbar konsumtion och hur civilsamhället kan involveras i klimatomställningen.

Jonas slutade som fotbollstränare och tog en magister i pedagogik vid Göteborgs universitet.

– På introduktionen till en kurs om spel och simuleringar som redskap för lärande fick vi brainstorma utifrån spelet Timeline, en föregångare till När då då. Det var då jag fick idén till kortspelet Klimatkoll. Direkt efter lektionen ringde jag David och berättade, säger Jonas Karlén.

– Det var en fredag och tisdagen därefter skulle jag hålla lunchseminarium på Chalmers och hade inte riktigt hittat ett ämne. Under helgen gjorde vi en första version av spelet och på tisdagen var succén ett faktum, berättar David.

Förra året lanserades det färdiga spelet med 54 frågekort inom kategorierna Livsmedel, Resor och transport, Boende och Övrigt. Spelarna ska placera ut korten på en linje utifrån hur många kilo koldioxid de tror att varje aktivitet ger upphov till.

– Siffrorna är inte exakta men väldigt väl underbyggda. Vi hoppas att de ska väcka diskussion som i sin tur leder till reflektion och kunskap, säger Jonas.

– Korten pekar ju inte ut någon som miljöbov utan ger bara fakta om utsläppen. Jag hörde om en äldre herre som fått spelet i julklapp av sin sonson och sedan hade hela familjen spelat. Det är så vi hoppas att det kan användas, säger David.

Stefan Wirsenius, klimatforskare på Chalmers, har tagit fram sifferunderlaget och Erik Sterner har bidragit till att driva utvecklingen av den pedagogiska verksamheten. På hemsidan finns mycket information om hur exemplen är framräknade samt en lärarhandledning.

”

Korten pekar ju inte ut någon som miljöbov utan ger bara fakta om utsläppen.