Babyboom på arken – och snart kommer fler

På lantgården har årets killingar, kycklingar och kalvar kommit till världen. Snart får även de vilda djuren på Nordens ark barn. Klart är att årets babyboom är här.

Rummet fylls med ljudet av kvittrande fåglar, trumpetande från Ölandsgäss och nyfikna barnfrågor. I en av burarna finns Bohuslän-dals svarthöna, som karaktäriseras av de svarta fjädrarna och ibland även svarta ben och kam.

– Det är gulligt när de härmar mamman och gör precis som hon gör, säger Sara Nilsson, djurkoordinator på Nordens ark samtidigt som hon iakttar kycklingen.

Det är vår på Nordens ark. Det innebär att djuren börjar föda. Lantdjurens parning planeras av djurskötarna för att de ska föda i början av april.

Hittills har hönorna fått kycklingar, getterna fått killingar och Vänekorna har fått kalvar.

– De djur som finns på lantgården är lantraser. Det innebär att rasen funnits länge i ett område. De har särskilda egenskaper som passar väl i det området och generna är viktiga. De har tusentals år av anpassning vilket gör att de klarar klimatet och har skydd mot vissa sjukdomar, säger Anders Persson, djurvårdare.

Vid fyratiden på söndagsmorgonen föddes också en kalv. Det är med stapplande steg den försöker hålla sig stående intill sin mamma innan den med en duns faller till marken.

– Vi har ett åttiotal kossor på lantgården och det är bara ett fåtal som är nere i parken. Vi har 75 stycken uppe i ladugården, säger Anders Persson.

Kalven är en Väneko, döpt efter att rasen först upptäcktes i Väne-ryr. Den hade under lång tid varit isolerad från andra kor och har därför en unik genuppsättning.

Getterna ska också föda. Det väntar personalen på lantgården fortfarande på. Getterna ligger i sina boxar med magar som svämmar ut på båda sidor av kroppen. Än är de dock inte redo att föda.

– Vi släpper in hanarna i två, tre månader. Så egentligen är tiden från första april och tre månader framåt. Men det ser ut som de kommer föda när som helst, säger Anders Persson.

I övrigt väntar man på att även de vilda djuren ska börja föda. Enligt planen ska de persiska leoparderna, pallaskatterna och de andra vilddjuren få avkommor i slutet av april eller i början av maj.

– Vi kan ha hanar och honor tillsammans hela tiden med några av de vilda djuren, som med renarna. Andra sätter vi ihop när de ska löpa eller är brunstiga. Pallaskatterna sätter vi ihop mitt under vintern, säger Sara Nilsson.

Bild: Niclas Jonasson anders persson, djurskötare på nordens ark, berättar att Bohuslän-dals svarthöna är svart av en enkel anledning: ”de tyckte väl att det var fint med svart.”

Killingarna har, på några veckor, gått från att inte kunna ta sig över en decimeterhög planka till att utan problem hoppa upp på meterhöga hyllor. sara nilsson sitter i bakgrunden.

Vänekon upptäcktes i Väne-ryr så sent som 1992. den skilde sig tillräckligt mycket från den vanliga allmogekon att den klassades som en egen ras.