Skapa inredning med makramé
Enbart med hjälp av rep och dina egna händer kan du knyta konst till ditt hem. Att göra en ampel, ett draperi eller en väggbonad är en kravlös syssla som också har en avstressande effekt.
Överallt i Fanny Zedenius hem syns spåren av hennes passion. I fönstren hänger mängder av blomkrukor i amplar och framför balkongdörren ett draperi med långa fransar. I sovrummet står en provdocka med en klänning tillverkad av snören.
Alltihop började med att Fanny inte fick plats för sina krukväxter. Hon började knyta ihop snören till improviserade amplar att hänga upp krukorna i. Snart upptäckte hon att det fanns en teknik för det, makramé.
– Jag lärde mig de mest grundläggande knutarna, och sedan var jag fast. Jag syr, stickar, virkar och målar också, men jag tröttnar alltid, ofta mitt i projektet. Men makramé var helt beroendeframkallande, säger hon.
Makramé är en gammal knyt- och flätteknik som kan användas både till nytta och utsmyckning. Tekniken bygger på att knopar och flätningar varieras på olika sätt – vissa är bara för dekoration, andra fyller en funktion. Under 1800-talet var det vanligt att sjömän knöt och sålde vackra arbeten i hamnarna där de klev iland och troligen var det så makramén fick sin spridning runt jorden.
Senast makramén var på tapeten i inredningssvängen var på 1970-talet, men de senaste åren har trenden växt sig stark igen. Sverige, och Europa generellt, var sena på bollen – i USA och Australien har ”knytkonsten” varit stort länge.
– Alla trender kommer i cykler, just nu vill vi ha mjuka material även på väggen, det ger ett hem något visst som inte en tavla eller ett foto gör. Makramé ger också en varm känsla och fungerar ljuddämpande, säger Fanny Zedenius.
Hon påpekar att hantverk generellt är en bestående trend.
– Även vävning och broderi är ju stort. Jag tror det har att göra med att det är bra för oss att skapa med händerna, efter att vi har suttit framför datorn hela dagarna. Att skapa något som man kan ta på är en tillfredsställande känsla.
För Fanny Zedenius hade makramén också en avstressande effekt.
– Under en period pluggade jag samtidigt som jag jobbade mycket, och när jag kom hem och ställde mig och knöt försvann all stress.
Många av Fannys skapelser ser riktigt avancerade ut, men hon försäkrar att det inte behöver vara svårt.
– Det finns egentligen inga rätt eller fel och man kan prova sig fram utan att det är någon fara, om man blir missnöjd kan man bara knyta upp och börja om. Det är väldigt kravlöst. Man kan lämna arbetet och gå ifrån när som helst. Eftersom det är knutar och inte maskor repar det inte upp sig.
För den som vill prova på makramé rekommenderar Fanny en ampel – med beskrivning – som första projekt.
– När du knyter en ampel lär du dig snabbt hur mycket rep du behöver. Om du börjar med något improviserat är risken stor att du tar för lite rep – man använder två snören att knyta med och två snören att knyta runt, så det går åt olika mycket. Risken är stor att man plötsligt står där med en liten stump kvar.
En annan rolig sak med makramé är att det alltid blir något – första gången man stickar kanske man lyckas skapa en knölig grytlapp. Första gången man knyter makramé kreerar man något fint på riktigt.
En hel vägg i vardagsrummet hemma hos Fanny Zedenius består av ett hyllsystem fullt med makramésnören. Framför allt används bomullssnören i olika färger, men mest vitt.
– I modern makramé är det mest bomull, och vitt tilltalar många och passar i moderna hem. På 1970-talet var det mycket bruna juterep. Men bomull är snällare mot händerna, fingrarna blöder när man knyter med jute.
Eftersom makraméarbeten ofta blir stora, eller i alla fall långa, gäller det att hitta en bra arbetsställning. Använd gärna en klädställning eller en gardinstång, och försök att jobba med händerna framför kroppen och inte uppsträckta ovanför huvudet eller nere vid golvet. När man har knutit en stund får man lätt blåsor på fingrarna.
– Jag använder plåster i förebyggande syfte. Sedan får man se till att ta pauser och stretcha ibland, säger Fanny.