Gustav Juntti: Grekerna valde ljuset

Två dagar före midsommar 2015 ringlade köerna långa till Greklands bankomater. En miljard euro togs ut på en dag. Landet var en hårsmån från bankrutt och utträde ur eurosamarbetet. Ingen visste om bankerna skulle öppna efter helgen.

Grekerna har inte glömt den dagen. I söndags röstade de för en annan riktning. Sittande premiärminister Alexis Tsipras från socialistiska koalitionen Syriza fick bära hundhuvudet för åratal av besparingspolitik.

Med knappt en tredjedel av rösterna får Tsipras räcka över makten till Kyriakos Mitsotakis, vars mittenhögerparti Ny Demokrati vann 158 av 300 mandat och därmed egen majoritet i det hellenska parlamentet. Reformer inom offentlig sektor, sänkta skatter och en näringslivspolitik som blåser liv i privata investeringar lockade nära 40 procent av väljarna.

Vid bankrusningen sommaren 2015 begränsade regeringen dagliga kontantuttag till 60 euro för att hålla ekonomin flytande. Det fungerade inte. Sista juni samma år blev demokratins vagga första i-land att missa en betalning till Internationella Valutafonden, som stött de två första räddningspaketen.

Vid bankrusningen sommaren 2015 begränsade regeringen dagliga kontantuttag till 60 euro

Grekland nödgades förhandla fram ett tredje räddningspaket från EU:S långivare för att staga upp ekonomin. När Tsipras lade fram förslaget i en folkomröstning sade 61 procent nej till villkoren. Men Grekland behövde pengarna mer än vad grekerna behövde Tsipras. Arbetarrättskämpen drev igenom ett flertal drastiska ekonomiska reformer som folket sagt nej till.

Då kostade pensionssystemet ungefär 17 procent av BNP, högst i hela OECD. Utgifterna för pensioner och andra statliga områden skulle sänkas men har så inte gjorts. I stället har skatterna höjts.

”Allt vi fick var en promemoria och högre skatter”, som en lärare och tidigare socialistanhängare uttrycker det (NYT, 8/7). Med varannan ung, och var femte totalt sett, utan arbete är uppgivenheten förståelig. Även vänsterröstare vill ha ett arbete.

Två siffror är viktiga för Mitsotakis framöver: 3,5 respektive 4 procent. Den förra är överskottsmålet i de offentliga finanserna. Enligt grekiska centralbanken är målet i fara. Överskottet ser ut att bli 2,9 procent i år. Den senare är tillväxtmålet för ekonomin nästa år. Årets siffra är 2 procent.

Tsipras valkampanj har byggt på att grekerna måste välja mellan ljus och mörker. Det finns fog för att säga att de valde ljuset.