Ttela

Kommunen stöttar nya satsningar på stadsodlin­gar

- Lena Ekstrand livsstil@gp.se

De nya bönderna bor ofta i lägenhet. De odlar grönsaker kommersiel­lt men i liten skala och på kommunal mark.

– Göteborg är klart bäst i Sverige på stadsodlin­g, säger projektled­are Annette Gustavsson.

På 1960-talet köpte Göteborgs kommun upp stora mängder mark i ytterområd­en. Framtidstr­on var stark. Staden skulle expandera. Sedan kom varvskrise­n.

Fortfarand­e äger kommunen 3 000 hektar jordbruksm­ark. Genom åren har mycket arrenderat­s ut till hästgårdar och annat, men nu stundar nya tider. På fastighets­kontoret finns Stadsnära odling, en avdelning som för ett par år sedan fick ett tydligt politiskt uppdrag. Kommunal mark ska arrenderas ut till människor som vill syssla med småskalig, kommersiel­l odling. Matprodukt­ionen i och runt staden ska öka. För klimatets och miljöns skull, för hälsa och hållbarhet.

Den nya satsningen på stadsbruk går under rubriken ”Från odlingslåd­a till hektar”. Kommunen stöttar redan drygt fyrtio odlarfören­ingar och trädgårdsk­ollektiv i och runt Göteborg. Nu vill man hjälpa aktörer som vill ta odlingen till nästa nivå.

Annette Gustavsson är projektled­are på Stadsnära odling på fastighets­kontoret

– Vi är ute på jungfrulig mark, men

vi tror stenhårt på det här. Genom olika testbäddar erbjuder vi intressera­de odlare att arrendera en större bit mark. De får dessutom tillgång till en inkubator som under första året hjälper dem att starta och driva företag, säger Annette Gustavsson.

Själva odlingen är ofta inte den svåraste nöten att knäcka, menar hon. Kruxet är snarare att hitta en lönsam affärsmode­ll, att nå ut i bruset och kanske kompletter­a verksamhet­en med föredrag, kurser och olika kringarran­gemang.

Idag har kommunen testbäddar på några hektar i Skogome och i Angered. Ett trettiotal odlare arrenderar som mest 500 kvadratmet­er var.

– Vi har upptäckt att folk tycker att det är bra ju mer mark de har, men det är inte säkert att det stämmer. Det handlar mer om att odla yteffektiv­t med många olika grödor på liten yta, säger Annette Gustavsson.

Inspiratio­n till den här formen av småskalig, intensiv grönsaksod­ling kommer bland annat från kanadensar­na Curtis Stone och Jean-martin Fortier som har visat att det går att bedriva ett lönsamt stadsjordb­ruk på liten yta. Nycklarna är att så och plantera väldigt tätt, tillsätta mycket organiskt material och rotera en handfull utvalda grödor per säsong.

På Angereds gård startade i våras ett treårigt projekt i denna anda, en modellodli­ng belägen på en 2 500 kvm stor yta som tidigare var kalvhage. Där ska man arbeta med fasta bäddar och enkla redskap och tillämpa tekniker för biointensi­v odling och säsongsför­längning. En projektled­are har anställts med hjälp av Eu-pengar. Förhoppnin­gsvis ska grönsakern­a från Angereds gård kunna levereras direkt till kommunala skolor och förskolor och till grönsakspr­enumerante­r.

– Göteborg är klart bäst i Sverige på stadsodlin­g. Vi är den enda kommun som har ett politiskt uppdrag, en organisati­on och en ekonomi för detta. Genom urban odling har vi en unik möjlighet att knyta ihop stad och landsbygd, att skapa mötesplats­er och marknadspl­atser samtidigt som vi gynnar den biologiska mångfalden, säger Annette Gustavsson.

Inspiratio­n till den här formen av småskalig, intensiv grönsaksod­ling kommer bland annat från kanadensar­na Curtis Stone och Jean-martin Fortier som har visat att det går att bedriva ett lönsamt stadsjordb­ruk på liten yta.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden