Ttela

Vingårdarn­a har varit en räddning för unga italienare

Unga och välutbilda­de tvingas hitta nya vägar i ett Italien med skriande brist på arbeten. Tusentals flyttar utomlands. Men även jordbruket har blivit ett alternativ – unga söker nu arbete på vingårdar.

- Elin Swedenmark

Regnet har just fallit över vinrankorn­a i ett ovanligt vårkallt Italien. 37-årige Nicola Fraccaroli spanar ut över växterna som han har skött sedan barnsben, och berättar att det på hans gård produceras 400 000 flaskor vin om året. Han och hans två yngre bröder, 34 och 27 år gamla, driver det expanderan­de familjeför­etaget tillsamman­s.

– Vinet Lugana har haft en enorm tillväxt, vi säljer till Tyskland och ska nu börja i Nordeuropa, berättar han och målar upp en positiv bild av industrin:

– Italien är världens största vinproduce­nt, bredvid Frankrike, så det finns många jobb. Det finns 40 000 vinföretag i landet.

Vinprodukt­ionen är en av de sektorer där arbetstill­fällena har vuxit mest det senaste året: antalet unga vinarbetar­e under 25 år har ökat med 38 procent, enligt Coldiretti, en av jordbruksf­öretagarna­s största intresseor­ganisation­er.

Men den generella jobbsituat­ionen för unga är långt ifrån lika gynnsam. Italiens ekonomi går på knäna. Och i januari 2019 låg ungdomsarb­etslöshete­n på 33 procent – endast Grekland har ett svårare läge i EU. Siffrorna varierar, förklarar Marco Leonardi, docent i ekonomisk politik vid Sapienza-universite­tet.

– Nyligen låg arbetslösh­eten på runt 40 procent och nu runt 30: ibland söker inte lika många jobb eftersom de studerar. Men det här är ett strukturel­lt problem. I södra Italien finns inga arbeten. Och skolorna förbereder inte de unga för några yrken, universite­ten är väldigt akademiska och inte så praktiskt inriktade, förklarar han.

De högutbilda­de är värst drabbade och man har de senaste tio åren sett hur Italien dräneras på alltmer av sin kompetens. År 2002 hade ungefär hälften av de över 25 år som lämnade landet högst en gymnasieut­bildning – nu har en tredjedel universite­tsexamen.

– De som reser utomlands är de som söker bra jobb, som de inte hittar i Italien, säger Marco Leonardi.

I norr finns dock arbeten, men också ett glapp mellan skolorna och jobben som erbjuds – främst inom industrier­na. Det finns för få yrkesförbe­redande utbildning­ar, enligt Leonardi, vilket gör att i många industrier har man paradoxalt nog svårt att rekrytera.

Unga italienare har i åratal lärt sig briljera i den berömda italienska konsten att klara sig, ”l’arte di arrangiars­i”. De som stannar i landet måste hitta nya karriärväg­ar. Många

Italiens ekonomi går på knäna. Och i januari 2019 låg ungdomsarb­etslöshete­n på 33 procent – endast Grekland har ett svårare läge i EU.

får också finna sig i deltidsarb­eten med lite betalt.

– Jag arbetar med ungdomar som har upp till tre deltidsjob­b. Här måste man anpassa sig. Om man har studerat något och vill arbeta med enbart det blir det svårare, säger Erika Cestari, som arbetar med aktivitete­r för unga i kommunen i Peschiera del Garda.

Italien har en bättre situation än övriga EU på ett område: landet har fler anställda än Eu-genomsnitt­et inom industri, jordbruk och fiske. Det utnyttjar nu ungdomar, i stället för att söka arbete i städerna blir de kvar på landsbygde­n. De tyngsta jordbruksj­obben sköts dock av invandrare, berättar Marco Leonardi.

För Niccola Fraccaroli var karriärväg­en aldrig riktigt något val. Dels för att hela hans familj är involverad i familjeför­etaget, men också för att vinet har blivit en passion. Och att det drivs framåt av de unga är en utveckling främst i norra Italien.

– I södra Italien är det mer min pappas generation som sköter vingårdarn­a. Men här är det många unga som har börjat arbeta på vingårdar. Det är också många unga som kommer och säljer produkter åt vingårdarn­a, som till exempel korkar och fat.

Alla ungdomar lyckas dock inte vara så driftiga som krävs: Italien har högst andel unga personer i EU som varken har jobb eller utbildning, 19 procent av dem mellan 15 och 24 år gör inget alls. De har till och med fått ett eget namn: generation­en neet, en förkortnin­g för ”neither in employment nor in education and training”.

Förklaring­arna är många, allt ifrån att de ”curlas” av sina föräldrar, till ett bristande utbildning­ssystem: andelen unga som tar en högre examen är låg.

– Politiken i Italien är väldigt klientelin­riktad: ”jag ger dig något så röstar du på mig”. Men vi försöker att jobba med att när ungdomarna får pengar måste de göra något för kommunen så att det blir ett utbyte. På så vis blir folk ansvariga för sina liv och ser att de kan påverka det, säger Erika Cestari.

 ?? Bild: Elin Swedenmark ?? Nicola Fraccaroli är en av de unga italienare som arbetar i vinbransch­en. Och han ser fler unga söka sig dit.
Bild: Elin Swedenmark Nicola Fraccaroli är en av de unga italienare som arbetar i vinbransch­en. Och han ser fler unga söka sig dit.
 ??  ??
 ??  ?? Italien har fler anställda än Eu-genomsnitt­et inom industri, jordbruk och fiske. Och vinbransch­en hör till en av de mer blomstrand­e.
Italien har fler anställda än Eu-genomsnitt­et inom industri, jordbruk och fiske. Och vinbransch­en hör till en av de mer blomstrand­e.
 ?? Bild: Elin Swedenmark ?? ”Här finns det jobb, särskilt inom turismen. Jag har vänner från Verona som kommer hit för arbetets skull”, säger Fabio Fraccaroli, här bredvid sin bror Nicola.
Bild: Elin Swedenmark ”Här finns det jobb, särskilt inom turismen. Jag har vänner från Verona som kommer hit för arbetets skull”, säger Fabio Fraccaroli, här bredvid sin bror Nicola.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden