Svenska politiker skjuter över målet
Om få européer vill luncha med svenska ingenjörer och ekonomer, lär än färre vilja dela bord med våra ledande politiker. I jämförelse med övriga Europa framstår de som ett övernitiskt kollektiv av strebers.
”I Paris drar affärsmän lott för att slippa äta lunch med svenskar”. Så beskrev en fransk affärsman hur näringslivsföreträdare från norr tas emot på kontinenten, enligt journalisten Jan Gradvall.
Varför? ”Eftersom de bara kan prata pengar, möjligen golf. Ingen har läst romaner, ingen har sett någon konst och ingen har någon religion”, blev svaret (Di, 4/11-11).
Om få européer vill luncha med svenska ingenjörer och ekonomer, lär än färre vilja dela bord med våra ledande politiker. I jämförelse med övriga Europa framstår de som ett övernitiskt kollektiv av strebers som i sin lagstiftningsroll ständigt går längre än vad som krävs och efterfrågas, enbart för att verka duktiga. Om de kan golf eller ekonomi är tveksamt.
Betänk hur den rödgröna regeringen på senare år tagit sig an tre Eu-beslut: plastdirektivet, tobaksdirektivet och vapendirektivet.
I våras antog EU det så kallade plastdirektivet. År 2021 ska plastbestick, sugrör och andra engångsartiklar förbjudas i EU. Därefter har medlemsländerna två år på sig att implementera direktivet. Den svenska regeringens förslag är att redan inom två år även förbjuda muggar och behållare för livsmedel gjorda av plast samt mikroplast för exempelvis konstgräsplaner. Miljöminister Isabella Lövin (MP) vill att Sverige går före EU (Ekot, 8/7).
När EU:S tobaksdirektiv klubbades 2013 kom länderna överens om att begränsa smaksättning, införa fler hälsovarningar och avskräckande bilder på förpackningar. Ingenstans stod att tobaksförsäljning ska kräva licens, att det minsta antalet portioner i en snusförpackning ska begränsas eller att medborgarnas frihet att röka skulle inskränkas. Ändå är det förslag som regeringen drivit igenom. Sedan 1 juli får vi som bekant inte röka på perronger, lekplatser eller uteserveringar.
EU:S vapendirektiv – som syftar till att stävja vapentillgången för terrorister – antogs 2015. Vapen ska klassificeras som kategori A, alltså förbjudna vapen, efter att ett magasin med tio patroner förts in i ett halvautomatiskt gevär eller ett magasin med tjugo patroner förts in i en pistol.
Regeringens förslag är dock att alla vapen som kan förses med sådana magasin ska klassas som kategori A. Man hänvisar till att EU bestämt klassificeringen och därför måste förslaget bli svensk lag. Men huruvida ett vapen kan förses med ett visst magasin ska inte påverka klassificeringen, enligt Eu-direktivet.
Vapendirektivet påverkar jägare men framför allt sportskyttar. EU har skapat ett undantag som låter dem nyttja sina magasin oavsett vapen. Regeringen föreslår dock krav på en magasinlicens utan vilken vapenägare gör sig skyldiga till vapenbrott.
Om EU vore en skolklass med 28 elever är Sverige den hyperaktiva besserwissern på första bänkrad
Allt detta har redan utretts i Sverige 2013, då i princip alla remissinstanser sågade förslagen.
Eu-parlamentet har också sagt nej, liksom nästan alla svenska partier i valrörelsen 2018, även om regeringspartierna S och MP nu tycks ha svängt.
Om EU vore en skolklass med 28 elever är Sverige den hyperaktiva besserwissern på första bänkrad som bara inte kan rätta in sig i handuppräckningssystemet. Varifrån kommer den egenskapen?