Frida Jansson: Ta hand om dina äldre
Ensammast i Sverige är de äldre – inte Kentsångaren Jocke Berg. Ungefär var tionde person över 75 räknas som socialt isolerad enligt Socialstyrelsen. Det innebär att man bor ensam och träffar sina anhöriga och vänner högst några gånger i månaden. Av de som avled i vården 2017 dog i genomsnitt 16 procent ensamma. Många dör ensamma på äldreboenden och vårdhem.
För 20 år sedan lovade riksdagen att ingen ska behöva dö ensam. ”Vi måste ta hand om våra äldre” – det menar alla politiska partier. Många håller med om att dagens äldrevård är bristfällig just för att äldre är ensamma och inte har någon att prata med. Men vilka är ”vi”, måste man fråga sig i sammanhanget.
Är det verkligen rimligt att kräva att staten ska stå för umgänge med ens föräldrar? Så är det inte i andra europeiska länder, exempelvis Italien och Tyskland. Lösningen på problemet med ensamhet bland äldre är typiskt svensk – gud förbjude att man måste hälsa på sin gamla mamma på ett vårdhem. Inställningen är att staten borde göra det åt oss.
Det är inte realistiskt. Hemtjänstpersonalen har mycket att göra. Fackföreningen Kommunal visade 2019 i en enkät att 39 procent av de anställda var konstant trötta, och 34 procent kände sig ofta otillräckliga på jobbet. Att lämpa över ett ansvar som borde vara ens eget – att umgås med sina föräldrar – på utarbetad hemtjänstpersonal är både orättvist mot personalen och de äldre, som givetvis vill vara med sina anhöriga och inte en 17-årig sommarjobbare som är trött och känner sig otillräcklig.
” Att lämpa över ett ansvar som borde vara ens eget – att umgås med sina föräldrar – på utarbetad hemtjänstpersonal är både orättvist mot personalen och de äldre
Till och med konservativa partier som borde anse att familjen ska ta ett större ansvar än staten i vissa frågor har lurats in i statsindividualismen. Kristdemokraterna vill ofta värna om de äldre, men vill lika ofta skjuta till pengar för detta istället för att låta barn och barnbarn göra mer.
Det är en svensk nationalsport att dumpa över traditionella civil- och familjeangelägenheter på det offentliga. Det är såklart viktigt med dagis och kulturskola, men inställningen riskerar att passivisera oss. Istället för att kräva av våra politiker att äldre människor ska slippa dö ensamma borde vi kanske besöka dem lite oftare än vad vi gör idag.