En tät kamp om rampljuset i Eu-kommissionen
En oviss röststrid väntar innan Ursula von der Leyen kan kalla sig för ordförande i Eu-kommissionen. Under henne är striden redan hård om de finaste platserna i kabinettet.
Tyska von der Leyen ska upp till avgörande omröstning i Eu-parlamentet på tisdag i nästa vecka, om allt går som planerat.
Hon behöver minst 376 röster för att bli vald, men kan än så länge bara räkna de 182 ledamöterna i egna partigruppen EPP som givna. De gröna och vänstern har redan gjort tummen ned.
”Hon har inte kommit med konkreta förslag till oss om vare sig klimatet eller demokratin i EU”, säger svenska ledamoten Alice Bah Kuhnke (MP) i ett uttalande sedan De gröna/efa bestämt sig.
Nyckeln ligger nu hos liberalerna och socialdemokraterna, som fortsatt vill ha svar på en rad frågor, inte minst kring klimatpolitiken.
Osäkerheten gör att det fortsatt finns en möjlighet att omröstningen i sista stund skjuts upp till i september för att ge parlamentsledamöterna mer betänketid.
– Jag skulle inte bli förvånad om det landar där, säger exempelvis den svenska S-gruppens delegationsledare Heléne Fritzon i ett frukostmöte med svenska Eu-korrespondenter.
Ett av frågetecken som behöver redas ut har direkt bäring på den kamp om positionerna i von der Leyens kommission som redan inletts. Nederländske socialdemokraten Frans Timmermans har varit förste viceordförande i den nuvarande kommissionen och har redan utlovats samma titel av von der Leyen.
Samtidigt kräver dock liberala partigruppen RE samma titel för sin toppkandidat, danska Margrethe Vestager, som hittills ”bara” varit vanlig Eu-kommissionär, med ansvar för konkurrensfrågor.
von der Leyen pressas nu att göra både Timmermans och Vestager till förste vice ordföranden – hur nu det ska kunna formuleras. Hittills har hon endast kunnat utlova att Vestager ska få vara ”i ögonhöjd” med Timmermans.
Ytterligare en toppost i kommissionen är redan klar, då EU:S stats- och regeringschefer enats om att nominera Spaniens utrikesminister Josep Borrell till posten som utrikeschef.
Även lettländaren Valdis Dombrovskis kan räkna med ett toppjobb, eftersom han redan blivit nominerad av sin regering för en ny mandatperiod, och knappast kan degraderas från sin ställning som en av sju vice ordföranden i den nuvarande kommissionen.
Samma sak gäller för slovaken Maros Sefcovic, som också ingår i skaran av vice ordföranden just nu, samt österrikaren Johannes Hahn, som nominerats för en tredje mandatperiod i kommissionen.
Övriga länder lär behöva skicka tunga kandidater – gärna före detta regeringschefer eller viktiga ministrar – för att kunna konkurrera om de viktigaste jobben i kommissionen.
För svensk del har nuvarande kommissionären Cecilia Malmström upprepade gånger sagt att hon inte vill fortsätta. I spekulationerna om efterträdare har bland annat utrikeshandelsminister Ann Linde och arbetsmarknadsminister Ylva Johansson nämnts – utan att regeringen velat säga något officiellt.
I Eu-parlamentet har ändå Heléne Fritzon, som var migrationsminister fram till i januari, en klar bild av vad hon önskar från sina forna regeringskamrater.
– Jag har sagt att jag gärna ser att Sverige fortsätter den goda tradition som vi har att Sverige nominerar en kvinna, säger Fritzon i Bryssel.
Hon har inte kommit med konkreta förslag till oss om vare sig klimatet eller demokratin i EU
Alice Bah Kunke