Skattegräns mellan Vänersborg och Mellerud
Centerpartiet vill sänka inkomstskatten i ett antal landsbygdskommuner, däribland Mellerud. Resultatet blir ett krångligare skattesystem och rimmar illa med Januariavtalets ambitioner om en ny skattereform för hela Sverige.
Det finns en bred konsensus bland statsvetare och ekonomer om att skatteregler och välfärdssystem ska vara breda, enkla, generella och transparenta. Ett exempel är barnbidraget. Bidraget har enkla och tydliga regler: har du barn får du barnbidrag. Bidragets storlek är också spikat till en viss storlek, oberoende av inkomst.
Detta blir enkelt för staten som ska besluta om och betala ut bidraget. Det blir också enkelt och lättbegripligt för föräldrarna som får bidraget. Man vet exakt vad man får, hur mycket och varför.
Ambitionerna med 90-talets stora skattereform var just att skattesystemet skulle bli enklare. Under 80-talet blev skatteplanering en folksport. Dels på grund av höga skattesatser, men också på grund av snåriga regler.
Men sedan 90-talet har skattesystemet ändrats, lappats och lagats. Ett exempel är momsen, som från början skulle vara enhetlig. Nu har vi flera olika momsnivåer och med detta också en rad gränsdragningsproblem, som biomomsen är ett exempel på.
Under onsdagen kom ett besked från Centerpartiet att inkomstskatten i ett antal landsbygdskommuner i landet ska sänkas. Omkring 830 000 personer kommer att få en skattesänkning på som mest 137 kronor i månaden. Sänkningen gäller de som bor i stödområde A och B, vilket bland annat omfattar alla Dalslandskommuner. Det blir alltså en skattegräns mellan Vänersborg och Mellerud.
Hur logisk och konsekvent är landsbygdsskattesänkningen? Inte alls. Detta rimmar verkligen inte med Januariavtalets ambitioner om att en ny skattereform behövs för Sverige. Istället för att göra skattesystemet enklare blir det krångligare. Det blir mer komplicerat att räkna ut skatten, både för den enskilde och Skatteverket. Man ska tänka på att varje enskild regeländring i sig har ett pris i form av administrationskostnader.
Som av en slump råkar det också vara så att kommunerna i stödområde A och B är kommuner där antingen Socialdemokraterna eller Centerpartiet – eller båda partierna – har ett historiskt ganska stort stöd.
Centerpartiets ambitioner är sluta den växande skatteklyftan mellan stad och land. Men det har ju hittills inte funnits några geografiska regler i skattesystemet, som det gör i Norge. Där betalar invånarna i Nord-troms eller Finnmark några procent lägre skatt. Inte oväntat finns det kalkylatorer på nätet där norrmän kan räkna ut om en flytt norröver lönar sig eller inte.
Förutom att Centerpartiets skattesänkning är en onödig förkrångling av skattesystemet, så är själva storleken så blygsam att den knappast påverkar urbaniseringstrender och flyttströmmar. Det är inte många liter bensin man får för 137 kronor. Och blir det en kommunal skattehöjning, då blir det inte mycket kvar av en statlig skattesänkning. Detta är symbol- och utspelspolitik. C och L borde ha satsat sitt förhandlingskrut på andra nödvändiga reformer.
” Istället för att göra skattesystemet enklare blir det krångligare