Bilägare riskerar kraftig skattesmäll
Nyheter: Regeringens beslut om utsläppsregler kan ge en rejäl skattesmäll för bland annat nya bensinbilsägare och husbilsägare.
” Paradoxalt nog kan det bli negativt för miljön eftersom resultatet kan bli att man avstår från nyköp och i stället fortsätter att köra sitt gamla fordon
Mattias Bergman vd, Bil Sweden
Regeringens beslut om ändrade utsläppsregler för nya bilar från årsskiftet får bakläxa av branschorganisationen Bil Sweden som befarar en skattesmäll för flera grupper, bland dem nya bensinbilsägare och husbilsägare. – Beslutet är ett hastverk som dessutom kan vara negativt för miljön, säger Mattias Bergman, vd.
Beskedet från regeringen är att en ny mätmetod för utsläpp från nya bilar, WLTP ska införas i bilskattesystemet bonus malus från den 1 januari.
I den nya mätmetoden, som uppges vara mer realistisk, redovisas utsläppen upp till 25 procent högre än med nuvarande mätmetod, vilket enligt Bil Sweden förändrar fordonsskatten markant eftersom bonus malus-systemet inte anpassats efter WLTP.
Enligt Bil Sweden säljs runt 335 000 nya bilar i Sverige år och enligt organisationen kommer cirka 90 procent av dem att klassas som bonus malus-bilar i det nya mätsystemet.
Med det följer en kännbar skatteökning på nya bilar som varierar mellan olika slags fordon och modeller, från cirka 3 000 kronor till cirka 10 000 kronor per år, enligt branschen.
För den som köper en ny husbil handlar det om ett chockbesked – en dubblering av skatten från 14 000 till 28 000 om året.
– En kraftig fordonsskattehöjning slår hårt mot de som köper personbilar, men framför allt när
det gäller lätta lastbilar och husbilar där utbudet av klimatbonusbilar är begränsat i dag, säger Mattias Bergman, vd för Bil Sweden, till GP och fortsätter:
– Konsumenterna och företagen har ett begränsat utbud att tillgå vid köp av klimatbonusbilar inom många fordonsklasser. Det gör att de inte har samma möjlighet att välja ett fordon med låga utsläpp utan endast kan välja att betala en högre skatt – som för vissa modeller fördubblas, säger han.
Han menar det slår extra hårt mot många småföretagare som är beroende av sina transportfordon.
– Paradoxalt nog kan det bli negativt för miljön eftersom resultatet kan bli att man avstår från nyköp och i stället fortsätter att köra sitt gamla fordon, vilket riskerar att bromsa sänkningen av koldioxidutsläppen, betonar Mattias Bergman.
Beslutet om ny mätmetod har tagits av EU som till skillnad från den svenska regeringen inte gjort en justering av mätsystemet och inte satt ett datum på förändringen.
Han betonar att man från organisationen i grunden inte är negativ till åtgärder som minskar utsläppen.
– Från fordonsindustrin är vi positivt inställda till WLTP och bonus-malus som princip. Införandet av WLTP leder till att värdena för koldioxidutsläppen blir cirka 20-25 procent högre för personbilar och cirka 30 procent högre för lätta lastbilar jämfört med dagens värden. Däremot är vi kritiska till att fordonsskatten ökar kraftigt, säger han.
Han betonar att man från branschens sida länge verkat för att få till systemet med WLTP.
– Det är dock olyckligt att införa WLTP i bonus-malus redan eftersom vi vet att det ska lanseras ytterligare cirka 100 elbilsmodeller och lika många laddhybrider på den svenska marknaden de närmaste två åren. Dessutom kommer bonus-malussystemet att göras om under nästa år och att förändra skattesystemet två gånger inom loppet av två år är inget önskvärt scenario för branschen, säger Mattias Bergman.
Regeringens besked är en del av en större satsning på klimatinvesteringar runt om landet.
I budgeten för 2020 föreslås att nästan två miljarder läggs på det så kallade klimatklivet och på stöd till laddpunkter för fordon som kan sökas av privatpersoner, företag och organisationer.
I pengar innebär satsningen enligt TT att 455 miljoner kronor mer jämfört med anslaget i år.