LO efterlyser politisk vilja att minska klyftor

Ojämlikheterna ökar mest i Sverige av alla länder i västvärlden och det handlar både om inkomster och om livsvillkor, enligt LO. LO föreslår 115 åtgärder som ska minska ojämlikheten, men undrar om politikerna har den rätta viljan.

– Finns modet och den politiska viljan att göra något åt ojämlikheten? Det är jag inte lika säker på, säger LO:S ordförande Karl-petter Thorwaldsson i samband med att LO presenterar sin jämlikhetsutredning.

Utredningen och dess många förslag ska upp till debatt, behandling och beslut inför och på Lo-kongressen nästa sommar.

I utredningens slutrapport föreslås bland annat en ny skattepolitik med mer rättvisa kapitalskatter och ett statligt byggbolag som kan sänka kostnaderna och öka konkurrensen för att få fart på bostadsbyggandet.

Ett annat förslag är en bättre arbetslöshetsförsäkring där ersättningen höjs ordentligt och fler omfattas. Dessutom föreslås högre pensioner där minst 72 procent av slutlönen fås i pension.

Thorwaldsson säger att slopandet av värnskatten för höginkomsttagare på 6–7 miljarder per år inte direkt kommer att minska klyftorna. Men att värnskatten ska bort står i januariavtalet, som är regerande Socialdemokraternas och Miljöpartiets avtal om regeringsmakten med Centerpartiet och Liberalerna. Som ledamot av Socialdemokraternas verkställande utskott var Thorwaldsson med och sade ja till samarbetet och avtalet.

– Vi var tydliga med att vi står bakom avtalet men att vi inte står bakom innehållet, säger Thorwaldsson om hur han ser på avtalet från LO:S håll. Förstår dina medlemmar det?

– Jag tror att de hajar att vi inte kommer att gå med på förändringarna av arbetsrätten som det står om där, den förhandlar vi om själva. Och jag tror att de hajar att vi inte kommer att acceptera att klyftorna växer, säger Thorwaldsson.

LO pekar på att inkomstskillnaderna har ökat kraftigt mellan dem som har de högsta inkomsterna och de som har de lägsta, från 1991 och fram till och med 2017.

– De rikaste har fått en mycket högre standardhöjning än alla andra grupper, och botten har relativt sett halkat efter eftersom de har fått en mindre ökning än alla andra grupper, säger Marika Lindgren Åsbrink, utredare på LO och den som varit projektledare för utredningens rapport.

Men det är inte bara ekonomiska skillnader som har bidragit till att LO ser klyftor som ökar. Det är också att sådant som att barnbidrag, bostadsbidrag, arbetslöshetsersättning och sjukpenning ibland har minskats genom direkta politiska förslag men också genom att ersättningarna inte har räknats upp i takt med utvecklingen av kostnader och ekonomin i samhället i övrigt.