Fladdermöss underskattade – gör stor nytta i trädgårdar
De tycks inte kunna få cancer och inspirerar till utveckling av ny teknik. De gör stor nytta i trädgårdar och odlingar genom att äta mygg och skadeinsekter. Samtidigt utsätts de fridlysta fladdermössen i dag för flera hot. Men det finns enkla sätt att hjälpa dem.
Magnus Gelang, fladdermusexpert och intendent på Göteborgs Naturhistoriska museum, lutar stegen mot ekstammen och klättrar upp för att visa hur en fladdermusholk bör placeras. I halvskugga några meter upp, gärna i syd-sydvästläge.
– Fast vi ska inte dra för stora växlar på nyttan med fladdermusholkar, påpekar han. Det som hjälper fladdermöss är att se till att de har mat (insekter) och att det är mörkt. Givetvis måste de ha någonstans att bo också, men mat och mörker är det viktigaste.
Fladdermöss utgör en fjärdedel av världens däggdjursarter. Av världens totalt drygt 1 200 fladdermusarter finns 19 i Sverige, och utgör därmed en fjärdedel av alla svenska däggdjursarter. I Slottskogen finns framför allt nordfladdermus, dvärgpipistrell och vattenfladdermus, berättar Magnus Gelang.
De som lärt känna fladdermöss beskriver dem som sociala, vänliga och intelligenta.
– Fladdermöss är härliga djur med oförtjänt dåligt rykte, anser Chatarina Krångh, ordförande för Nordens viltrehabilitering, som tagit hand om och fött upp ett flertal upphittade fladdermöss.
– De tycks förstå att de blir hjälpta och lär sig snabbt att själva äta från en matskål.
De gillar att umgås, gosa och mysa. De kan bilda livslånga vänskapsband. De kan sjunga och drilla som fåglar. De är renliga och ägnar mycket tid åt att putsa sig själva och varandra. De samarbetar och passar varandras ungar. Vissa arter är generösa och delar med sig av maten till andra med sämre jaktlycka.
– Fladdermössen är däggdjur som vi och funkar i princip likadant, konstaterar Jens Rydell, docent i zoologi och Sveriges ledande expert på fladdermöss.
Samtidigt har de en rad unika egenskaper. Som förmåga att reparera trasigt DNA.
– De kan inte få cancer, åtminstone inte de varianter som vi människor kan få. De har världens bästa immunförsvar – trots att de ofta lever i stora kolonier undviker de infektioner. Och de kan trots sin storlek bli mycket gamla, uppemot 40 år.
De äldsta kända fladdermusfossilen är drygt 50 miljoner år gamla och såg ut som fladdermöss gör i dag. De var redan då fullt utvecklade flygare och troligen också ekopejlare, berättar Jens Rydell.
Fladdermöss orienterar sig med ljud, ekolokalisation, i form av högfrekventa läten som vi oftast inte kan höra.
– Fram till slutet av 1970-talet visste man näst intill ingenting. På 1980-talet blev teknik tillgänglig som gjorde det möjligt att spela in deras ljud. Det öppnade en ny värld.
Det bedrivs numera intensiv forskning på fladdermöss. Forskare vid Lunds universitet har exempelvis nyligen visat hur långörade fladdermöss använder kroppen och öronen till att skapa lyftkraft. Man har också upptäckt att fladdermöss skapar en framåtdrivande kraft när de flyger långsamt. Denna kunskap kan få betydelse för utvecklingen av drönare, hoppas man.
En annan ny studie visar att fladdermöss använder löv som speglar för att hitta byte i mörkret. Löv reflekterar fladdermössens ekopejling så starkt att det döljer svagare ekon från vilande insekter. Därigenom får insekterna ett slags akustiskt kamouflage. Men genom att anpassa sin inflygningsvinkel använder fladdermöss löv som ljudspegel och kan därigenom även hitta insekter som sitter stilla.
De flesta av de 1 200 fladdermusarterna är insektsätare, vilket även gäller alla de svenska fladdermössen. En mindre del lever av frukt och nektar. Endast tre arter i Syd- och Centralamerika är vampyrer och livnär sig på blod.
Fladdermöss är flexibla och har anpassat sig till oss människor. De trivs ofta bra i våra hus, där de kan finnas under exempelvis takpannor, kring skorstenen eller i källaren. Men de gör ingen skada – tvärtom gör de stor nytta genom att äta skadegörande insekter i trädgårdar och på odlingar, säger Jens Rydell. Ju fler fladdermöss vi har runt huset, desto färre myggor.
Samtidigt berättar han att flera av de vanligare arterna idag minskar kraftigt, som nordfladdermus och brunlångöra.
– Detta beror antagligen på klimatförändringarna, men det finns även andra mer akuta hot.
Kyrkor är en idealisk plats för fladdermöss.
– De får sina ungar i kyrktornen. De behöver stora, varma utrymmen. Dessutom finns det vinterföda på kyrkvindarna i form av tusentals vindsflugor.
Men många kyrkor har skaffat fasadbelysning, vilket skapar problem för de nattaktiva fladdermössen.
– En engelsk studie tyder på att fladdermössen stannar inne och svälter. De flyger inte ut så länge det är ljust. De fattar inte varför det inte blir natt och vet inte vad de ska ta sig till. De dör på ett plågsamt sätt, av svält och stress, berättar Jens Rydell.
Belysning och ljussättning av andra byggnader och trädgårdar är också ett stort hot.
– Bäst för fladdermössen vore att släcka denna typ av belysning helt, säger Johan Eklöf, doktor i zoologi som har disputerat på fladdermöss kommunikation och syn, är författare till flera böcker om fladdermöss och idag företagare som konsulteras i olika sammanhang vad gäller fladdermöss.
– Om man inte kan avstå vill jag råda att börja använda ljus först i oktober, så att ljussättningen begränsas till vinterhalvåret när fladdermössen ligger i dvala. Men hur dvalan ser ut beror förstås på vädret – är det en mild period blir de aktiva och ger sig ut och påverkas även då av ljuset.
Hur ljuset placeras har också betydelse.
– Ju lägre och mer nedåtriktat ljuset är desto bättre. Välj hellre punktbelysning riktad mot huset istället för att belysa buskage. Men rikta inte ljuset mot den del av fasaden där fladdermöss flyger ut och in, som vid taket. Och kanske måste du inte ha så starka lampor? Eller räcker det rentav med ljus som aktiveras av rörelsedetektor?
Ett annat sätt att hjälpa fladdermössen är att välja inhemska växter till trädgården som gynnar insektsfaunan, säger Johan Eklöf.
– Gärna sådana som luktar gott på natten och lockar nattflygande insekter.
Om de skulle minska ytterligare eller helt försvinna? Vi vet inte vad som skulle hända här i Sverige, säger Jens Rydell. Men på andra håll i världen finns flera exempel.
– Skadeinsekter på risodlingar i Thailand skulle kunna orsaka massvält. Där har fladdermössen en nyckelroll.
Jens Rydell nämner att fladdermöss årligen bidrar med ekosystemtjänster för fyra miljarder kronor i USA, där de bland annat äter skadeinsekter på bomullsplantager och vinodlingar . Där börjar nu allt fler bönder därför skapa förutsättningar för att locka fladdermöss till odlingarna.
” Fladdermöss gör stor nytta genom att äta skadegörande insekter i trädgårdar och på odlingar. Ju fler fladdermöss vi har runt huset, desto färre myggor.
Jens Rydell docent i zoologi och Sveriges ledande expert på fladdermöss
Fladdermöss är dessutom viktiga pollinerare och fröspridare.
– Fladdermössens pollinering av enbart durian i Thailand och Malaysia är värd drygt 900 miljoner kronor årligen.