Partierna oeniga om åtgärder mot gängvåld
Flera partier anser att regeringens lista med förslag mot gängvåldet är otillräcklig. Moderaterna och Kristdemokraterna kräver mer åtgärder.
Flerpartisamtalen om gängkriminaliteten gick inte i hamn på fredagen.
– Vi har fått med färre än hälften av de förslag vi pekat på, säger M:s rättspolitiske talesperson Johan Forssell.
Han är missnöjd med den lista med 30 förslag som regeringen lade fram vid mötet på justitiedepartementet.
Bland annat saknades M-förslagen visitationszoner, sänkt gräns för obligatorisk häktning och en lönesatsning på polisen.
Däremot fanns M-förslaget om att utreda vistelseförbud med. Det ska hindra att brottslingar efter avtjänat straff återupptar sin verksamhet i sitt gamla område.
Men M pekar på att det redan finns stöd i riksdagen för många av de tio krav partiet har och att det därför inte finns skäl att backa från dem.
Även KD:S Andreas Carlson saknade flera förslag. Han påpekar också att även åtgärder som Riksåklagaren (RÅ) och rikspolischefen vill se inte fanns med på listan.
RÅ vill bland att genomföra ett redan utrett förslag om att misstänkta som samarbetar för att utreda den egna brottsligheten ska kunna få strafflindring.
Däremot finns ett förslag med om att det ska bli lättare för polisen att göra husrannsakan kopplat till gängbrottslighet.
Samtalen kan komma återupptas redan på lördag, då M och KD hoppas på fler förslag från regeringen.
Justitieminister Morgan Johansson (S) tror fortfarande att en bred överenskommelse kan nås. Han utesluter inte fler förslag.
Centerns Johan Hedin tycker att den lista regeringen lade fram på fredagen är en bra grund. Han betonar att förhandlingarna kräver tid eftersom de handlar om ”en oerhört avancerad materia”.
Flera förslag på listan kan i förlängningen leda till principiella förändringar i svenskt rättssystem. Till exempel ska möjligheter till anonyma vittnen utredas, liksom ett kronvittnessystem.
– Det krävs väldigt mycket handpåläggning och vi måste veta att vi gör rätt med alla detaljerna, säger Hedin.
Ett känsligt förslag är att avskaffa straffrabatten för unga 18–21 år. Det har kommit med på listan efter att Socialdemokraternas regeringspartner, Miljöpartiet, nu kan tänka sig att göra rabatten snävare, så att till exempel grova våldsbrott inte längre omfattas.
MP vill också att unga förstagångsförbrytare även i fortsättningen ska få straffrabatt.
– Straffar man unga som inte är redan etablerade kriminella så kan det leda till att man sugs in i kriminalitet, säger partiets rättspolitiske talesperson Rasmus Ling.
Fredagens förhandlingar avbröts under en timme för att förhandlarna skulle kunna överlägga med sina partiledningar.
M:s, KD s och L:s partiledare befinner sig på kändisfest i Tel Aviv. Partiernas förhandlare förnekar att det försvårar att hålla överläggningarna via telefon.
En av Socialdemokraternas representanter i förhandlingarna, Fredrik Lundh Sammeli tycker dock att de tre partiledarnas val är konstigt.
– Det här är en av våra stora samhällsutmaningar. Det är här och nu vi diskuterar framtiden och jag tänker att de partiledarna är nog kort och gott på fel ställe, säger han.
Liberalerna ville när fredagens möte började att regeringens lista kompletteras med att man ska slopa den så kallade mängdrabatten på straff när någon döms för flerfaldig brottslighet. Partiet vill också avskaffa tvåtredjedelsfrigivningen.
” Justitieminister Morgan Johansson (S) tror fortfarande att en bred överenskommelse kan nås. Han utesluter inte fler förslag
Från regeringens sida har det framförts att sådana förslag kommer att kosta pengar i form av fler fängelseplatser.
– Det är tyvärr så att man räknar på att det får kostnadseffekter. Jag tycker att det är cyniskt och sorgligt, säger den rättspolitiske talespersonen Johan Pehrson (L).
Flera förslag på regeringens nya lista finns det redan brett stöd för. Till exempel att skärpa straff för narkotikaöverlåtelse, för att rekrytera unga till kriminalitet och för övergrepp i rättssak, det vill säga att hota vittnen.
Brett stöd finns också för att skärpa vittnesskyddet och för att grova vapenbrott och olovlig hantering av sprängämnen ska straffas hårdare.