Klyftan kvar 30 år efter Berlinmurens fall
Det har gått 30 år sedan Berlinmuren föll och Tyskland återförenades. Men klyftan lever kvar och i forna DDR är arbetslösheten högre och lönerna lägre än i väst. Bilden av att det var bättre förr har också gynnat framväxten av populistiska partier.
En anledning till att muren föll var den stora flyktingvåg som började sommaren 1989 då tusentals östtyskar flydde till väst via bland annat Ungern och Tjeckien. Men massflykten fortsatte även efter murens fall och flera miljoner tyskar har lämnat forna DDR. Kvar finns omkring 14 miljoner invånare, vilket är lika många som bodde där 1905.
– Det var den mest kvalificerade arbetskraften som flyttade, och bland de unga var det en mycket stor andel kvinnor, säger Tomas Sommerer, Tysklandsexpert och docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet.
Efter återföreningen pumpade den tyska staten in flera tusen miljarder kronor i öst, bland annat i infrastruktursatsningar, för att ena landet och jämna ut de ekonomiska skillnaderna. Den tidigare förbundskanslern Helmut Kohl pratade om att de nya delstaterna snart skulle förvandlas till blomstrande landskap.
Men i stället försvann tiotusentals jobb när de statsägda företagen privatiserades och fortfarande är arbetslösheten högre och lönerna lägre i östra Tyskland. Det har skapat en nostalgi, så kallad ostalgi, bland dem som stannade kvar och kommer ihåg när det fanns jobb till alla och levnadskostnaderna var låga. Att Östtyskland i praktiken var bankrutt när muren föll var inget som regimen talade högt om.
– Bland befolkningen har det funnits en uppfattning att man var en del av en ganska framgångsrik ekonomi. Så man tycker att det var en orättvis nedläggning av många företag och att det gynnade Västtyskland.
En av dem som har förståelse för att många östtyskar romantiserar DDR är Tysklands förbundskansler Angela Merkel, som var 35 år när muren föll. I en öppenhjärtig intervju i Der Spiegel inför jubileet säger hon att även om man inte kunde resa till väst så kunde man leva ett bra liv i Östtyskland.
– Vad många västtyskar har svårt att förstå om man ser på DDR är att även i en diktatur gick det att leva ett framgångsrikt liv. VI hade vänner och familjer som vi kunde fira födelsedagar och jul tillsammans med eller dela ledsamheter med, även om det naturligtvis alltid var med en viss vaksamhet gentemot staten, säger hon till tidningen.
i forna Östtyskland användes tidigare av partier på vänsterkanten för att vinna röster, enligt Tomas Sommerer. Den romantiserade bilden har nu till stor del tagits över av det högerpopulistiska partiet Alternativ för Tyskland (AFD), som haft stora framgångar i höstens delstatsval i östra Tyskland.
– Det som finns kvar och som tyvärr är en konstant faktor är känslan att man är bortglömd och inte representerad. Det är en väldigt stark drivkraft för att rösta på AFD, säger han.
Även om de flesta tyskar är positiva till landets enande finns uppdelningen kvar i folks medvetande och fortfarande 30 år efter murens fall pratar man om ”Ossies” och ”Wessies”.
– Vi kommer att fortsätta se bitterheten, men med andra referenser. De äldre jämför med det socialistiska folkhemmet där de hade det bättre. För den yngre generationen är det mer att de inte har pengar och samma inflytande som andra i Tyskland. De har fått ärva känslan av den äldre generationen och känner sig marginaliserade, säger Tomas Sommerer.