Gustaf Svenungsson: Vilka lärdomar kan vi i modern tid göra från en av bygdens stora söner?
Bredvid Hjärtums kyrka står en sarkofag som, förutom att innehålla en kista med stoftet från översten och ägaren av Ströms slott samt Hjärtums kyrkas patronus Rutger Maclean (1688-1748), markerar var 18 kistor med balsamerade kvarlevor av medlemmar från släktena Maclean, Bennet och Ribbing är jordfästa.
En av Rutgers söner ligger däremot inte begraven vid Hjärtums kyrka, utan nära sitt gods Svaneholm i Skåne. Friherre Rutger Macklean (1742-1816) (efternamnets stavning ändrades efter släktens något tveksamma introduktion i riddarhuset 1784), föddes 1742 på Ströms slott och var en mångsysslare. Hans riksdagsarbete var influerat av den franska upplysningstiden, han var kapten i svenska armén, antagligen republikan men samtidigt hovman hos Gustav III, även om det inte helt kan uteslutas att han var en del i sammansvärjningen mot kungen.
Rutger är dock mest känd för sin roll i jordbrukets utveckling. Som nybliven arvtagare till det förlusttyngda godset Svaneholm införde han moderna jordbruksmetoder som han hade studerat runt om i Europa. Hans reformer kom att omdana svenskt jordbruk och landskapsbilden i grunden, och öppnade upp för framväxten av det moderna Sverige.
Svaneholms ägor var runt 3 500 hektar, sträckte sig över fyra byar och bestod av ungefär 2 000 skiften. Bönderna som brukade marken behövde som betalning göra dagsverke (hoveri) på godset, vilket de gjorde ytterst halvhjärtat, samtidigt som de inte fick tillräckligt med tid för att bruka sina marker. Gårdarna låg samlade kring ett bycentrum och bönderna fick gå långa sträckor för att kunna utföra sina sysslor. Avkastning på markerna var på grund av detta låg och ekonomin dålig.
” Rutger är dock mest känd för sin roll i jordbrukets utveckling.
Macklean splittrade byarna, skiftade om ägorna till 75 enskiftesenheter på runt 25 hektar som var samlat kring gården. Hoveriet avskaffades och bönderna fick börja betala arrende istället. Samtidigt infördes moderna växtföljder, nya foderstater och nya byggnadstekniker. Efter några initialt skakiga år började jordbruket avkasta allt mer och godsägaren och bönderna fick det mångdubbelt bättre. Svaneholm blev ett föredöme för hela Sverige och till slut skiftades nästan hela Sverige, undantaget Dalarna.
Vilka lärdomar kan vi i modern tid göra från en av bygdens stora söner? Jo, att med ekonomiska incitament, modern teknik och en stark äganderätt går det att skapa mer av mindre, något som mänskligheten visat gång på gång genom historien. Det är viktigt att komma ihåg när allt fler, i klimatets namn, kräver att de ekonomiska hjulen ska sluta rulla och att utvecklingen ska stanna.