Vi jobbar med människor och är själva människor med känslor

Jag blir beklämd varje gång jag läser om neddragningar och sparande inom vården. Undrar om arbetsgivare och politiker verkligen vet vad vårdarbete innebär? Tror faktiskt inte det. Ska man orka att ta hand om gamla och sjuka människor måste det finnas gott om personal som känner glädje i jobbet.

Att ha ett fungerande schema är oerhört viktigt och att då gå från två av fem helger till varannan helg skapar stress och negativa känslor. Även vårdpersonal har familjer och vänner som vi behöver få umgås med för att samla god energi. Energi som vi har nytta av i arbetet. Nu sparas det även in på timmar både här och där. Ska en ordinarie personal ha ledigt ersätts den inte fullt ut.

Alltså ska den personal som finns kvar jobba för två. Våra undersköterskor kommer inte att orka i längden. Vård måste få kosta! Det är människor vi jobbar med och vi som jobbar är också människor med känslor. Ibland undrar jag om politiker och arbetsgivare förstår det? Men de tycks vara totalt förblindade av att räkna pengar och har glömt att se individerna som sliter för att de gamla ska få så god omvårdnad som möjligt. Vart har ödmjukheten tagit vägen?

En osynlig uska