Sextrakasserier bakom fler arbetssjukdomar
Metoo-rörelsen satte ljus på utsatthet och sexuella trakasserier inom arbetslivet. Drygt två år senare stiger dock återigen antalet anmälda arbetssjukdomar orsakade av sexuella ofredanden. Allra värst är situationen bland sjukvårdsbiträden och personliga assistenter.
I början av december hade 60 fall anmälts gällande arbetssjukdomar orsakade av sexuellt ofredande enligt statistik som TT tagit ut från Arbetsmiljöverket.
Det är drygt 20 procent fler än 2018 och dessutom – antalet ser ut att passera rekordsiffran från 2017.
Nedbrutet på yrkesgrupper handlar det främst om två kategorier, dels undersköterskor/sjukvårdsbiträden, dels hemvårdsbiträden/personliga assistenter. För Margaretha Johansson, förbundsombudsman hos Kommunal kommer inte statistiken som någon överraskning:
– Man är i en väldigt utsatt position som personlig assistent. Jobbar du åt en brukare som tillika är arbetsgivare och den utsätter dig för kränkande behandlingar är det väldigt svårt vem man ska vända sig till. Enligt arbetsmiljölagen ska du vända dig till chefen, säger hon.
– Det som tyvärr är det vanliga är att man kommer till facket efter att man slutat och då kan vi inte göra så mycket åt arbetsmiljön om det inte är en annan medlem som jobbar just där.
I samband med metoo-rörelsen 2017 lyfte en rad personliga assistenter under #hjälpaintestjälpa just upp en rad vittnesuppgifter om den utsatthet och sexuella övergrepp som de utsätts för.
”Brukaren vill sitta och runka framför datorn när man satt i soffan. Personen bodde i en liten etta och man fick ej gå ut för honom”, beskrev bland annat en assistent sin arbetssituation.
Eva Schömer, professor i rättsvetenskap och knuten till högskolan i Kristianstad avslutade i höstas ett forskningsprojekt där kvinnliga assistenter djupintervjuats kring sin arbetssituation. Hon understryker att det absolut inte behöver vara brukaren som utsatt personalen för trakasserier.
– Det beskrevs aldrig problem med brukaren utan det var anhöriga som var själva problemet. De kunde vara så att man fick sina kroppar beskrivna: ”Du har mycket mindre bröst än den förra assistenten”. Samtidigt var det inte bara sexuella trakasserier utan också det faktum att de sågs ibland som hushållerskor eller helt enkelt behandlades som luft.
Situationen är dock komplex. Å ena sidan finns Lss-lagen med assistansberättigades självbestämmande. Å andra sidan arbetsmiljölagen (AML) som drar åt var sitt håll. Eva Schömer ger ett praktiskt exempel:
– Problematiken kan komma till sin spets i en situation där en person går runt i kalsonger vilket man är i sin fulla rätt att göra i sitt egna hem. Samtidigt är detta någon annans arbetsplats. Det är en gränsdragning som är svår att förhålla sig till.
Ämnet är nu särskilt aktuellt då utredaren Lars Lööw inom kort ska presentera sin utredning kring översynen av yrket personlig assistent. Regeringsuppdraget har bland annat varit att utreda omfattning av arbetsmiljöproblem som hot, kränkningar, och sexuella trakasserier.
– Vi har i enkätform ställt frågor till assistenter kring dessa ämnen och det kommer att bli en del i underlaget, säger Lars Lööw till TT.
Eva Schömer tror att utredningen i slutänden ska ge förbättringar men ser samtidigt avsaknaden av en arbetsgivare på plats – det vill säga i hemmet – som det bärande problemet.
Dessutom finns ett uppenbart problem med tystnadsproblematik där de anställda får intalat att man av sekretesskäl inte får uttala sig om eller kring brukaren, inte ens sinsemellan.
– Det är helt absurt och grundar sig i att bolagen samt de i kommunerna har dålig koll på vad sekretessen avser. Det är klart att man får prata på sin arbetsplats. Hur ska man annars kunna göra till exempel en överlämning?