Sockerberoende – myt eller verklighet?

När vardagen tar vid efter jul och nyår kan det kännas svårt att trappa ner på godis och för mycket mat. Hur bär vi oss åt för att sluta äta skumtomtar och choklad? Har vi blivit sockerberoende?

Dethandlarombeteende snarare än beroende. Vi har vant oss vid god mat och sötsaker. Under julen är det tradition att ställa fram sötsaker så att man ska kunna ta vad man önskar, när man önskar. Där är det lätt att vänja sig när tillgängligheten finns, säger Ingrid Larsson, näringsfysiolog och docent vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Hur gör vi för att bryta beteendet?

– Enklaste sätet är att helt enkelt säga: nu är det vardag igen, nu blir det lördagsgodis som vanligt. Ät regelbundet: frukost, lunch och middag. Det är klart att man är sugen några dagar, men det går. Det är ingenting som är omöjligt. Ha fokus, ät ordentlig mat.

Det finns inte några vetenskapliga studier på människa som bekräftar att socker orsakar ett beroende, fastslog Sockerrapport 2014 som togs fram av Swedish Nutrition Foundation (SNF) för några år sedan.

Men i forskarvärlden finns det olika åsikter om det finns något som kan definiera som sockerberoende. Elisabet Jerlhag Holm, docent vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Göteborgs universitet, var en av de forskare som gick igenom de studier som gjorts om sockerberoende i arbetet med rapporten.

– Det är inte riktigt svart eller vitt. I media vinklar man det ofta som att det finns två tydliga läger: att socker antingen är beroendeframkallande eller att det absolut inte är beroendeframkallande. Fler studier behövs, säger hon. – Efter vad jag har sett finns det ännu inga sådana studier på människor. Tittar man i den vetenskapliga litteraturen är den mesta forskningen gjord på råttor och möss. De djur som konsumerar socker uppvisar samma förändringar i hjärnan, som frisättning av dopamin, som när man använder alkohol eller andra droger. Det finns mycket som är likt.

– Man kan exempelvis också se att deras konsumtion ökar över tid och att de inte kan kontrollera sitt intag. Råttor får abstinenssymptom om de inte får mer socker. Men samtidigt har de i dessa studier begränsad tillgång till socker under dygnet. Och man ser liknande förändringar i samband med fett och mumsig mat. Handlar det i stället om hetsätning? Är det sockret i sig själv som triggar dem – eller hur de äter sockret?

Kanske handlar det om ett matberoende snarare än ett sockerberoende, funderar Elisabet Jerlhag Holm. Hennes egen forskning handlar bland annat om aptitreglerande hormoner, och om hur dessa kan ha betydelse när ett missbruk etableras.

– Hur man äter mat har sannolikt betydelse. Studier på människor som hetsäter visar att de har förändringar i hjärnan som påminner om de som har drog- eller alkoholberoende.

Ingrid Larsson var också en av de medverkade i Sockerrapport 2014.

– Även när jag senare gått igenom litteraturen är slutsatsen densamma: det finns inga bevis för sockerberoende, säger hon.

En skillnad mellan människor och möss och råttor är att de är nattaktiva djur, påpekar hon.

– När de inte haft tillgång på mat och därefter får socker, uppvisar de ett hetsigt ätbeteende. Det är lätt att identifiera detta som ett beroende. Belöningen sker i samma område i hjärnan som påverkas av exempelvis koffein och kokain, men inte i samma omfattning. Droger som exempelvis amfetamin orsakar upp till tusen gånger högre halter av dopamin.

De som säger att de är sockerberoende äter dessutom inte heller rent socker, som sockerbitar, säger Ingrid Larsson.

– Det man säger sig vara beroende av är ju mat som man identifierar som söt, som choklad och bullar. Där finns så mycket annat än bara socker, andra näringsämnen, smaker och konsistenser. Men vi identifierar dem som söta. Däremot bör man tänka på att drycker som cocacola utöver socker dessutom innehåller koffein, och det är beroendeframkallande.

Hon reflekterar över personer som säger sig ha varit svårt sockerberoende men blivit fria från det.

– Man kan ju ha gjort andra livsstilsförändringar också, förutom att sluta äta socker. Dessutom finns de allra minsta beståndsdelarna i socker, som glukos och fruktos, i all mat som innehåller kolhydrater. Det är därför vi inom forskningen inte kan isolera effekten av socker, och det är därför det inte finns mycket studier på människor. Vi kan inte stänga in folk och låta dem leva på sockerlösning.

I djurstudierna saknas också psykologiska aspekter av människors ätande.

– En del av oss använder sötsaker som ett sätt att hantera känslor. För att fira något, trösta oss eller som ett sätt att försöka hantera mer allvarliga saker. En del använder droger eller alkohol, andra använder mat.

Långvarig stress med ett ständigt stresspåslag ger förhöjda kortisolnivåer som i sin tur stimulerar aptiten, men gör också att vi har svårare att bli mätta.

– Vi vill ha snabb energi, tar några kakor utan att reflektera. Den här energin lägger sig på magen och blir farligt bukfett.

Till detta kommer även det genetiska arvet från våra förfäder att tycka om och vilja äta mer av energirik mat för att rusta sig mot svårare perioder, berättar Ingrid Larsson.

Människor som vant sig vid att äta socker regelbundet menar att det påminner om de som har drogeller alkoholberoende. Men det finns viktiga skillnader.

– I kriterierna för beroenden av droger och alkohol ingår andra saker, som att det sociala livet och ekonomin påverkas, relationer förstörs. Och det finns ett dosrespons- förhållande där den som dricker alkohol eller använder droger under en längre tid behöver mer och mer, en större konsumtion för att uppnå samma effekt. Man säger att drogen har kidnappat belöningssystemet. Men om jag äter en 100 gram chokladkaka dagligen behöver jag inte 200 gram per dag efter ett tag för att känna samma belöning.

” En del av oss använder sötsaker som ett sätt att hantera känslor. För att fira något, trösta oss eller som ett sätt att försöka hantera mer allvarliga saker. En del använder droger eller alkohol, andra använder mat.

Socker i sig är inte farligt, det är mängden socker som kan vara farlig, säger Ingrid Larsson. Är det något hon vill avråda från är det framför allt läsk.

– Sockersötad läsk är så relaterat till ökad vikt i alla åldersgrupper, samt karies. Det ger inga andra näringsämnen överhuvudtaget.

Överlag hjälper det dock aldrig att ha dåligt samvete vad gäller mat, det har nästan motsatt effekt, berättar hon.

– I grund och botten handlar det om en vana. Man har vant sig vid att äta exempelvis choklad i olika sammanhang. Det behöver inte ersättas med något annat. Minska mängden och placera det på lördagen i stället. Man kan inte sluta äta mat, det är ännu en skillnad från alkohol och droger. Mat måste man hitta ett förhållningssätt till. Och där kan sötsaker ingå om man vill.

Ingrid Larsson