Palmoljan finns i vanliga livsmedel – här gömmer den sig
Varannan förpackad vara i världen innehåller palmolja. Men här och där står texten ”nu utan palmolja” på livsmedlen som ett resultat av konsumenttrycket. Den som vill undvika oljan helt måste också granska stearinljus, tvättmedel, tandkräm, schampo och bi
Billig, smaklös och hållbar gör palmoljan perfekt för livsmedelsindustrin. Den gör glassen krämig, håller margarinet fast i rumstemperatur och hindrar den färdiga pizzadegen från att klibba ihop.
Men naturvänner gillar den inte. Orsaken är att odlingarna, som mest finns i Indonesien och Malaysia, förknippas med skövlad regnskog.
Raffineringen av palmoljan som gör den till en bra ingrediens gör den också potentiellt hälsofarlig för konsumenterna. Upphettningen som sker i den processen gör att det i alla vegetabiliska oljor bildas två farliga ämnen – och högst halter har uppmätts i palmolja och palmfett. Gränsvärden för livsmedel finns i EU för glycidylfettsyraestrar, omräknat till glycidol, och gränsvärde för det andra ämnet, 3-MCPD, är på gång för fetter och oljor.
Men Livsmedelsverket anser att det för hälsans skull är viktigare att ha fokus på helheten av vad man äter än bara en ingrediens.
– Alla val av livsmedel man sammantaget gör, tillsammans med andra livsstilsfaktorer, avgör om man lever ett hälsosamt liv eller inte. Palmolja innehåller mättat fett som kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar och därför är det bättre fokusera på att undvika att äta för mycket av livsmedel med mättade fetter och mer av sådana med omättade fetter, som till exempel rapsolja, nötter och fisk, säger Petra Bergkvist, statsinspektör på Livsmedelsverket.
Palmolja finns i vanliga förpackade livsmedel som fredagsmysets tortillachips, lördagens lösgodis, och i veganska produkter som exempelvis sojavisp. Livsmedelsverket bedömer att den mängd vi får i oss av de två farliga ämnena inte skadar hälsan, men att vi ändå bör minska mängden vi utsätts för:
– Som konsumenter ska vi minimera intaget så långt det går och det bygger på hur långt livsmedelsindustrin kan pressa sina metoder att minska halterna av ämnena i oljor och fetter. Att inte använda palmolja blir samtidigt dyrare, understryker hon.
Säkerhetsriskerna med de två hälsofarliga ämnena har utretts av Efsa, Europeiska myndigheten för risk-och nyttovärderingar av livsmedel, på beställning av Eu-kommissionen. Experterna fann tillräckliga bevis för att glycidylfettsyraestrar kan påverka vår arvsmassa och ökar risken att få cancer, och att 3-MCPD över längre tid kan påverka njurar och mäns reproduktiva system.
– Glycidol går att ta bort under raffineringen, men inte 3-MCPD, förklarar Tim Stephenson, direktör för globala råvaruinköp på ingrediensföretaget AAK AB.
Det produceras allt mer palmolja i världen; andra vegetabiliska oljor anses inte vara någon lösning på miljöpåverkan. Själva oljepalmen är fyra till nio gånger mer produktiv per ytenhet än odlingar för annan vegetabilisk olja, till exempel raps och solros.
– Ingen olja ska vara dåligt producerad ur miljöperspektiv, ekologiskt och socialt perspektiv. Och om vi tittar på hur produktiv palmoljan är – vi kan inte använda tio gånger mer mark för annan produktion till vegetabiliska oljor, säger Margareta Renström på WWF Världsnaturfonden.
På Sumatra i Indonesien som är världens största producent av palmolja finns ingen regnskog kvar att hugga ner som passar för oljepalmsodling. Och enligt WWF är cirka 4,5 miljoner personer i Sydostasien beroende av palmoljan för sin överlevnad och på grund av sin höga avkastning är den svår att ersätta.
” Palmolja innehåller mättat fett som kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar Petra Bergkvist statsinspektör på Livsmedelsverket
Det var på 90-talet som palmoljan kom som ersättare för de omdebatterade härdade transfetterna. 1995 låg produktionen på 15 ton och 20 år senare var den uppe i strax under 60 miljoner ton. Uppskattningsvis blir produktionen för 2019/20 drygt 75 miljoner ton palmolja i världen, enligt Statista, och produktionen förväntas fördubblas inom tio år, enligt WWF Världsnaturfonden.
Efterfrågan ökar snabbt i Europa och det beror på att cirka hälften av den totala importen av all palmolja går till biodrivmedel. I Sverige är bara en liten del av biodieseln baserad på ren palmolja, men räknar man in biprodukten PFAD som bildas i palmoljeprocessen utgör palmoljerelaterade produkter en stor del av biodieseln.
Den biprodukten utgjorde 2018 ungefär hälften av all HVO, hydrerad vegetabilisk olja, som processas för att bli fossilfritt drivmedel för dieselmotorer. Utöver det stod ren palmolja för några procent av denna, under samma år.
Enligt Rainforest foundation Norway är värsta scenariot att efterfrågan på palmolja till biobränsle kommer att sexfaldigas fram till år 2030.
– PFAD och palmolja bör inte användas för transport- och energiändamål, då det driver upp efterfrågan på ännu mer palmolja, säger Ola Hansén på WWF Världsnaturfonden, och betonar att PFAD även används för att tillverka ämnen som ingår i tvättmedel, tvål, kosmetik, näringstillskott och livsmedel.
Inte ens WWF Världsnaturfonden som är världens största miljöorganisation tror på bojkott av palmolja som en lösning. Utan i stället måste de rika delarna av världen ställa tuffare krav på de företag som handlar med den och som använder den i sina produkter.
– Den största utmaningen är att övertyga Kina och Indien, där den största efterfrågan finns, om vikten av en hållbar produktion, säger Tim Stephenson, på företaget AAK, samt styrelseledamot i certifieringsorganet RSPO, Roundtable on Sustainable Palm Oil.
Varför är bojkott av palmoljan ingen lösning?
– Om man inte använder palmolja är det stor risk att man inte bidrar till förändring där det behövs. Vi vill att företag är engagerade och även arbetar med andra verktyg än certifiering för att jobba för en fullt hållbar matproduktion och konsumtion, förklarar Margareta Renström på WWF.
Enligt branschorganisationen Livsmedelsföretagen innehåller svenskproducerade livsmedel till 90 procent certifierad palmolja. I övriga världen är siffran betydligt lägre: 2017 var 20 procent av all producerad palmolja certifierad.
Men gör det någon hälsoskillnad för konsumenterna med certifierad olja?
– För hälsans skull gör det ingen skillnad om du väljer certifierad palmolja eller konventionellt framställd palmolja eftersom samma metod används vid raffineringen. Att välja produkter med certifierad eller ekologisk palmolja är mer en fråga om ens egna ställningstaganden om att vilja påverka odlingsoch livsvillkor för odlare och arbetare vid plantagerna, säger Petra Bergkvist på Livsmedelsverket.
De tre största svenska livsmedelskedjorna inriktar sig på certifierad eller hållbart producerad olja och Axfood skriver på sin hemsida att målet är att använda andra fetter i egna varor.
Axfood: ”Axfood tillåter i dag palmolja i våra egna produkter – om den är certifierad. Parallellt byter vi ut palmoljan i allt fler av våra egna varor, inte minst på grund av det starka konsumenttrycket. På sikt är målet att använda andra fetter än palmolja i våra egna varor.”
Coop: ”Coop har ett ansvar för de produkter vi säljer, att de inte ger negativa effekter där de produceras. För våra egna varumärken används bara ansvarsfullt och hållbart producerad palmolja och Änglamarksprodukterna innehåller ekologiskt certifierad palmolja.”
Ica: ”Vi arbetar sedan många år med att ställa krav på den palmolja som används i våra egna märkesvaror och uppmanar alla våra leverantörer att arbeta med ansvarsfullt odlad palmolja. I livsmedel av Icas egna varor som innehåller palmolja används segregerad Rspo-certifierad palmolja.”