Miljardregnet i krisen – härifrån kommer pengarna
Centralbanker och regeringar runt om i världen lanserar stimulanspaket för tiotusentals miljarder kronor. Men varifrån kommer alla pengarna? – Vi bygger upp skuld till framtida generationer, säger Annika Winsth, chefsekonom på Nordea.
En pandemi sprider sig över världen – och i svallvågorna av den följer stora konsekvenser för världens ekonomier. Branscher som turism och restauranger har drabbats av plötsliga kollapser.
I ett försök att mildra chocken har regeringar och centralbanker lanserat en rad stimulansåtgärder och stödpaket. Under den senaste veckan har åtgärder för motsvarande tiotusentals miljarder kronor lanserats runt om i världen.
På måndagen meddelade den amerikanska centralbanken Federal Reserve att de kommer att köpa statsobligationer för 75 miljarder dollar om dagen. Och i Sverige har regeringen beslutat att staten ska ta över delar av lönen när företag permitterar anställda – och låta företag avvakta med att betala skatt.
Men varifrån kommer egentligen alla pengar?
– De kommer från att staten lånar, för att få det att gå ihop på sista raden. I en sådan här situation ökar ju dels statens utgifter, men samtidigt minskar också intäkterna kraftigt. Staten måste då låna för att fylla igen det hålet och det gör man genom att ge ut obligationer, säger Johan Javéus, chefsstrateg på SEB.
För att systemet med statsobligationer ska fungera krävs att någon köper dem. Det kan dels handla om privata investerare som vill ha säkra papper när det är oroligt – men också om centralbanker.
I Sverige är det Riksbanken som är centralbank och har kontroll över den svenska sedelpressen.
– När staten behöver ge ut väldigt mycket obligationer på kort tid är det viktigt att det finns tillräckligt många som vill låna ut annars går räntorna upp. Då är det bra att centralbankerna finns där som köpare och garanterar att staten kan låna de pengar man behöver till en rimlig kostnad. Centralbanken är den yttersta garanten för att detta ska fungera, säger Javeus.
” Att reflektera över de ekonomiska konsekvenserna handlar om att även beakta unga generationers framtida hälsa och livslängd.
– Ja, de skapar ju pengarna ur tomma intet. I teorin kan de trycka obegränsat med nya pengar att köpa obligationer för, det är en ren bokföringstransaktion.
Finns det någon baksida med det?
– Om det inte skapas nya varor i samma takt som det skapas nya pengar, så kan man tänka sig att det kommer att gå att köpa färre varor för samma summa pengar i framtiden. Priserna stiger, inflation. Samtidigt, den typen av kris som vi befinner i oss nu normalt inte förknippad med stigande priser. Under finanskrisen 2008 använde sig centralbankerna av samma metoder som nu, och även då fanns en oro för hyperinflation. Men jag skulle säga att de riskerna är starkt överdrivna.
Annika Winsth, chefsekonom Nordea
Också Nordeas chefsekonom Annika Winsth anser att man kan betrakta centralbankernas resurser som ”mer eller mindre oändliga”. Men det ska inte likställas med att det inte finns några baksidor med att trycka nya pengar – notan kommer att behöva betalas i framtiden.
Antingen genom reallöner som sjunker, skulder som måste amorteras eller förmögenhetsklyftor mellan grupper som som växer.
– Vi bygger upp skuld till framtida generationer. Det kan också leda till