Martina kan inte tänka sig ett liv utan idrott: ”Mitt andningshål i vardagen”
” Vi träffades genom skidorna. Han bjöd ut mig på ett skidgångspass och sedan dess har vi hängt ihop.
Efter att ha varit egen företagare under större delen av sitt liv valde Martina Dahlström Stigsson att släppa taget och våga testa något nytt. I dag får hon vara med och bidra till att människor får en sysselsättning och möjlighet att hitta sitt sammanhang. Samtidigt som hon får med sin stora passion i livet på ett hörn, nämligen idrotten.
Martina Dahlström Stigsson och hennes familj drev butiken Skoftebyns skinn och mode i tre generationer, fram tills 2016, då Martina beslutade sig för att lägga ner butiken efter nästan 70 år i branschen.
– Det var oerhört jobbigt att komma fram till det beslutet, men eftersom handeln förändrades allt mer och fler valde att handla på nätet i stället och utbudet av fler butiker ökade, så kände jag att det tog mer energi än vad det gav att driva butiken vidare, säger hon.
Plötsligt, en dag för fyra år sedan, dök ett jobb på arbetsmarknadsenheten i Trollhättan stad upp. Martina sökte och fick tjänsten.
– Det var som en annan värld öppnade sig. När jag började jobba där träffade jag på människor från jordens alla hörn och fick ta del av många olika livsöden.
Martina blev arbetsledare på textil- och tapetseraravdelningen med ett arbetslag på 25 personer.
Martina berättar att hon bland annat tog med gruppen och åkte skidor i Borås.
– Många hade aldrig ens stått på ett par skidor, men plötsligt hade alla ett sammanhang och på den vägen har jag fortsatt mitt arbete. I dag har även Trollhättan konstsnöspår, men tyvärr så har kung Bore inte varit med oss till denna säsong.
– Vi hoppas på en kallare vinter med minusgrader till nästa säsong så att fler får möjlighet att åka skidor.
Hon har även använt sig av ”Hitta ut”, som är ett projekt mellan Trollhättans skid- och orienteringsklubb och Trollhättans stad. Kommunen har skickat ut en karta med cirka hundra checkpoints till alla hushåll för att locka ut fler invånare till skog och mark för att aktivera sig utan att det behöver kosta pengar.
– Vi har många kommuninvånare som inte har någon erfarenhet av att vistas i skog och mark och att då kunna visa dessa personer genom ”Hitta ut” vilka fina friluftsområden vi har i kommunen är fantastiskt kul.
Att Martina tog idrotten
till jobbet faller sig naturligt. Hon växte upp i Trollhättan i en ”orienterarfamilj”. Som sjuåring började hon orientera och åka skidor.
– Under några år i tonåren var det ju inte jättekul när mina föräldrar tvingade med mig ut, skrattar hon.
– Men i dag är jag tacksam för det, det är inom orienteringen och skidorna som jag har majoriteten av mina vänner.
Som barn och tonåring handlade idrotten mycket om prestation och hon tävlade varje helg. Hon beskriver sig själv som en tävlingsmänniska än i dag.
– Jag tävlar fortfarande. Men i dag blir jag inte lika besviken vid förluster, jag brukar tänka att jag ändå har fått vara utomhus och ha det bra.
– Det är genom idrotten jag hämtar energi, det är mitt andningshål i vardagen.
I dag är hon glad att få in idrotten på ett hörn i sitt arbete – för att glädja och motivera andra.
– Jag tror på motivationsarbete och att möta människor som kanske tappat livsgnistan, genom att lyfta vilka egenskaper och vad just den personen har för skills.
Hon beskriver hur hennes arbete gett henne nya perspektiv.
– Innan jag började på arbetsmarknadsenheten hade jag mest haft fokus på mig och mitt. Nu känns det så himla gott att få vara med och göra skillnad.
– När det känns tungt och jobbigt kan jag tänka tillbaka på vissa personer som jag varit med och gjort skillnad för.
Även på sin fritid väljer Martina att aktivt få en inblick i andra människors liv. Sedan 13 år tillbaka är hon med i det kvinnliga nätverket Pärlorna. Ungefär en gång i månaden träffas gruppen bestående av kvinnor från olika yrkesgrupper för att stötta varandra i mångt och mycket.
– Vi pratar om utmaningar i det yrkesverksamma livet, vilket är jättebra om man till exempel inte skulle ha möjlighet att bolla med en kollega.
Hon berättar att de även gör studiebesök på varandras arbetsplatser, senast på GKN.
– Vi är så imponerade av varandra och det är roligt att få chansen att samla på sig mer kunskap.
Annars går mycket av den lediga tiden åt till idrotten. Hon håller bland annat i rullskidsträningar för tjejer i blandade åldrar, där de fokuserar på Alliansloppet som går av stapeln i augusti.
– Jag brukar åka på cykelresa under våren med ett gäng tjejer. I augusti ska jag vara med på Cykelvasan där jag åker med några personer som aldrig har haft fokus på träning tidigare i livet. Det ska bli en riktigt kul utmaning.
Det var också genom idrotten som hon träffade sin man.
– Vi träffades genom skidorna. Han bjöd ut mig på ett skidgångspass och sedan dess har vi hängt ihop.
Nu har idrottsutövandet gått i arv till deras döttrar.
– Idrott är förenande och jag har blivit färgad av att vara föreningsmänniska. Mitt signum är att se det positiva i livet, det är viktigt.