Nya asylpolitiken kan öka och minska invandringen
POLITIK
Eu-kommissionens nya förslag till ny asyl- och migrationspolitik kan både öka och minska invandringen till Sverige. Syskoninvandring kan öka den medan stramare gränskontroller kan leda till en minskning, enligt Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik.
När Eu-kommissionen i veckan presenterade sitt förslag till ny asyl- och migrationspolitik reagerade Moderaterna och Sverigedemokraterna direkt och riktade kritik mot de nya undantagen från Dublinförordningen. M och SD anser att det kommer att drabba länder som Sverige som historiskt tagit emot många asylsökande hårt.
– Det är klart att om man utvidgar undantagen från nuvarande Dublinförordningen så är det någonting som förmodligen kommer att träffa länder med en tidigare stor invandring. Det är en enkel logik, säger Mikael Ribbenvik.
Migrationsverket har ännu inte hunnit analysera Eu-kommissionens förslag i detalj, men Mikael Ribbenvik säger att verket kan hantera de saker som hittills kommit fram.
– Vi har ju redan den här typen av ansökningsprocess som beskrivs. Vi har en verksamhet som passar väl ihop med förslagen, så det är inget vi hoppar till för.
Hans uppfattning är att de utvidgade undantagen från Dublinförordningen kommer att öka antalet asylsökande till Sverige. Undantagen innebär att asylsökande ska kunna skickas vidare för prövning i länder där de har syskon, tidigare arbetat eller studerat. I dag krävs att make, maka eller barn finns i landet för att man ska skickas vidare.
– Men det finns ingen statistik på hur många asylsökande som har syskon i andra medlemsstater, säger Mikael Ribbenvik och fortsätter:
– En annan aspekt på detta är att man inte bara godtar om en person säger att han har jobbat i Sverige eller har sin syster här, utan han måste kunna visa det.
Eu-kommissionen föreslår att registreringen vid första ankomsten till EU ska stramas upp med bland annat fingeravtryck och identitetskontroll.
– De stater som ligger främst i ledet ska få in alla som söker asyl. I dag ser det inte ut så. Tittar vi tillbaka i tiden är det ganska många som aldrig blivit registrerade, säger Mikael Ribbenvik.
Han pekar också på att många asylsökande, som registreras i exempelvis Grekland, i dag fortsätter till Sverige.
– De ska åka tillbaka till Grekland, men det blir ingenting, eftersom inte Grekland tar emot dem. De följer inte dagens regelverk. En del av förslagen kan innebära att fler kommer till Sverige och en annan del av förslaget kan innebära färre. Hur det blir totalt sett är för alldeles för tidigt att säga, säger Mikael Ribbenvik.
Joakim Ruist vid Göteborgs universitet tror inte att de föreslagna undantagen från Dublinförordningen kommer att öka invandringen till Sverige i särskilt stor utsträckning.
– Av allt att döma är det helt negligerbart. Av flera olika skäl. Det borde inte röra sig om särskilt många. En ganska stor del av dem som det rör sig om borde redan på egen hand ha sökt sig till ett land där de har ett syskon. Av allt att döma så kommer folk fortfarande att ha ungefär samma möjligheter som i dag att gå under radarn och dyker upp i det land som de själva väljer, säger han. (TT)