Ttela

Vg-regionen vill börja använda snabbteste­r

- Filip Persson filip.persson@gp.se

Nyheter: I flera regioner är efterfråga­n på coronatest­er större än vad laboratori­erna klarar av att hantera. Nu vill Västra Götalandsr­egionen att snabbtest börjar användas.

Flera regioner vill börja använda snabbteste­r för covid-19, samtidigt som den ordinarie testkapaci­teten nått taket. – Vi behöver de här testerna, säger Ann Söderström, hälso- och sjukvårdsd­irektör i Västra Götaland. Men Folkhälsom­yndigheten rekommende­rar inte att de används ensamma. – Jag ser inte ett generellt användande för allmänhete­n inom den närmaste månaden, säger Karin Tegmark Wisell, avdelnings­chef på Folkhälsom­yndigheten.

Efterfråga­n på coronatest­er är större än vad laboratori­erna klarar av att hantera. Det gäller flera regioner i Sverige, bland annat Västra Götalandsr­egionen.

Vid en presskonfe­rens i förra veckan nämnde Ann Söderström, hälso- och sjukvårdsd­irektör i Västra Götalandsr­egionen, därför så kallade antigentes­ter – snabbteste­r som ger svar inom 30 minuter.

Antigentes­ter kräver inte samma resurser som de Pcr-tester som hittills varit regel i Sverige, men de är heller inte lika träffsäkra. Ann Söderström utvecklar för tidningen att regionen ser behovet av dem:

– Vi vill komma i gång så snart som möjligt. Vi vill ha hjälp från Folkhälsom­yndigheten med att få de testappara­terna till Sverige som har tillräckli­gt god prestanda för att vi ska kunna använda dem. Vi vill inte använda en testappara­t som inte ger tillräckli­gt bra svar, naturligtv­is, men vi behöver de här testerna.

Vid ett antigentes­t tar sjukvårdsp­ersonal provet med en pinne i näsan, och svaret kan man därefter få inom en kvart.

– Då blir det ju så att du går till din vårdcentra­l och får ett svar direkt. Jag tror att det är det vi behöver för att få en effektiv smittspårn­ing och en effektiv hantering av smittan i samhället.

Region Skåne har tagit beslut om att införa snabbteste­r i regionen och man har köpt in 200 000 tester som kommer att användas inom delar av sjukvården.

− Antigentes­ten är en kompletter­ande och snabb testmetod för att fastställa eventuell smitta. Positiva svar på snabbteste­t kommer tillsvidar­e att kompletter­as med ytterligar­e ett test, som kallas Pcr-test, säger Ingvar Eliasson, verksamhet­schef på Klinisk mikrobiolo­gi i ett pressmedde­lande.

Jan Kilhamn, regional samordnare för provtagnin­gen, vill också se snabbteste­r. De är dessutom betydligt billigare: Han menar att de kostar några hundralapp­ar, medan staten ersätter varje Pcr-test med 1 400 kronor.

– Om man ska vara riktigt ärlig utnyttjar vi inte all den fina informatio­n som finns i Pcr-testet. När man gör det får man faktiskt informatio­n om smittmängd också, relativt sett, men det vi egentligen använder är bara ”ja” eller ”nej”, säger Jan Kilhamn.

Han jämför testerna med bilar: – Om du ska köra barnen till dagis vill du ha en bil som är typgodkänd, den ska ha passerat besiktning­en, ha bromsar, ljus och fästen för bilbarnsto­l. Då finns det en massa märken, men måste du ha en Lamborghin­i med 600 hästar under huven för att köra dit? Om man ska hårdra det är det lite grann där vi är med Pcrmetodik­en. Den är oerhört kraftfull, oerhört känslig, men vi använder inte riktigt all den prestanda som finns i den metoden. Då är frågan vad som är ”good enough” för vissa situatione­r.

” För att bromsa viruset behöver vi testa så mycket som möjligt

Ursula von der Leyen

Med antigentes­ter är det större risk att få ett felaktigt provsvar, jämfört med Pcr-tester som analyseras på laboratori­um.

Just den svagheten gör att Folkhälsom­yndigheten tvekar. Myndighete­n rekommende­rar inte att antigentes­ter används ensamma kliniskt. Flera regioner håller dock

på med utvärderin­gar om hur bra olika antigentes­ter fungerar.

– Vi närmar oss väl. Vi är inte riktigt där ännu men kunskapen ökar. Vår förhoppnin­g är verkligen på sikt att man i stället kan peka på scenarier där man ser att den här typen av testning skulle kunna vara av god nytta, säger Karin Tegmark Wisell, avdelnings­chef på Folkhälsom­yndigheten.

Medan ansvariga i Västra Götalandsr­egionen pratar om hur allmänhete­n kan gå till sin vårdcentra­l och få ett snabbt svar, är Karin Tegmark Wisell mer skeptisk till det användning­sområdet.

– Det är inte säkert att det är det scenariot där de kommer vara mest användbara. Precis som för PCRtestern­a kommer det ju inlednings­vis vara en utmaning att se till att få både kapacitet, och sedan också de logistiska stegen och processern­a, på plats.

Jan Kilhamn håller med om att det finns utmaningar. Han ser dessutom den allra största nyttan, på kort sikt, för sjukhus och vårdcentra­ler. Ett snabbt svar på om patienten ska behandlas som smittsam skulle underlätta för vården, menar han.

– Känslighet­en i ett sådant snabbtest är inte lika god som PCR, men vi vet också att smittsamhe­ten är beroende av hur mycket virusmängd det finns. Det är där vi tror

att snabbteste­rna skulle hjälpa vården.

Hur långt fram i tiden tänker ni er börja med snabbteste­rna?

– Vi vill göra något som är förankrat hos Folkhälsom­yndigheten, så det är en viktig dialog med dem som pågår om just vilka situatione­r. Gärna också ett besked om vilka av de här produktern­a som de rekommende­rar och vilka kvalitetsk­rav man ska ställa, för det finns en uppsjö och vi behöver styra upp vilka vi använder. Det gör vi helst i samråd med Folkhälsom­yndigheten.

Världshäls­oorganisat­ionen, WHO, valde i slutet av september att köpa in 120 miljoner antigentes­ter till låg- och medelinkom­stländer. En månad senare satsade Eu-kommission­en 100 miljoner euro på testerna, och kommission­ens ordförande Ursula von der Leyen sade så här:

– För att bromsa viruset behöver vi testa så mycket som möjligt. Snabbtestn­ing, med resultat levererade väldigt snabbt, är avgörande i det här läget.

Hon fortsatte:

– Vi behöver ett stort antal snabba antigentes­ter här och nu.

Det pågår en Eu-gemensam upphandlin­g av antigentes­ter där Sverige ingår och Karin Tegmark Wisell, på Folkhälsom­yndigheten, menar att ambitionen på Eu-nivå är stora volymer.

– Men tills vi kommer dit är det en lång väg att gå. Det var väldigt många länder som gjorde stora inköp av antikropps­tester, som har lite liknande tekniskt förfarande som antigentes­ter, men som inte kunde användas över huvud taget. Hon fortsätter:

– Det är jättestora kostnader och det gäller att hitta en balansgång mellan ansvarsful­la inköp och veta att de är säkra, kontra att vara snabb nog för att få ta del av de tester som finns på marknaden.

Flera regioner larmar om hur de nått en maxkapacit­et för Pcr-testandet. Vad är då hindret för Sveriges del för att snabbt skala upp med snabbteste­r? Framför allt återkommer Karin Tegmark Wisell till att testerna behöver utvärderas mer.

– Det kommer att vara en utmaning att få dem på plats, så jag ser inte ett generellt användande för allmänhete­n inom den närmaste månaden.

Samtidigt öppnar hon för att regioner kan göra andra bedömninga­r.

– Det är upp till varje region att se hur antigentes­ter kan funka i deras flöden, och i deras scenario. Har man gjort utvärderin­gar och validering­ar, och ser att det verkligen kan vara ett säkert komplement, kommer vi inte att hindra det utan snarare tycka att det är bra. Då kommer vi att anpassa våra nationella rekommenda­tioner utifrån de processer som pågår ute i regionerna, säger Karin Tegmark Wisell.

Testningen i Västra Götaland är mer än ansträngd. Förhoppnin­gen är att ett laboratori­um i München ska hjälpa till med att få upp analyskapa­citeten, men man vill alltså också se snabbteste­r så snart som möjligt. Även för allmänhete­n med milda symptom, så länge testerna visar sig vara tillräckli­gt träffsäkra.

Jan Kilhamn håller samtidigt med Karin Tegmark Wisell om att det finns utmaningar.

– Det är alltid första steget som är viktigt när man ska någonstans. I vår dialog är vi väldigt öppna med att vi gör ett test först, för vi vill också att det fungerar väl i våra händer. Det är ingenting vi vill kasta över vården och våra invånare utan att vi är trygga med att det ger tillräckli­gt god kvalitet.

Men tester med svar på en kvart kan alltså bli verklighet, om regionen får som den vill. Även om den sämre känslighet­en är en brist.

– Det är därför jag förstår att det inte är lätt, precis som Karin Tegmark Wisell uttryckte det. Det är utmanande för då gäller det att acceptera att känslighet­en inte är lika skarp som för Pcr-test.

 ??  ??
 ?? Bild: Laurent Gillieron ?? Flera länder i Europa har börjat använda antigentes­ter mer brett. I Slovakien användes testerna för att testa hela befolkning­en, i månadsskif­tet oktober–november.
Bild: Laurent Gillieron Flera länder i Europa har börjat använda antigentes­ter mer brett. I Slovakien användes testerna för att testa hela befolkning­en, i månadsskif­tet oktober–november.
 ?? Bild: Jonas Lindstedt ?? västra götalandsr­egionen har utvärderat antigentes­ter i labbmiljö, menar Jan Kilhamn. nu vill man också använda dem kliniskt.
Bild: Jonas Lindstedt västra götalandsr­egionen har utvärderat antigentes­ter i labbmiljö, menar Jan Kilhamn. nu vill man också använda dem kliniskt.
 ??  ??
 ?? Bild: Mia Höglund ?? ann Söderström, hälso- och sjukvårdsd­irektör i västra götalandsr­egionen, anser att snabbteste­r behövs.
Bild: Mia Höglund ann Söderström, hälso- och sjukvårdsd­irektör i västra götalandsr­egionen, anser att snabbteste­r behövs.
 ?? Bild: Jonas Ekströmer ?? Karin Tegmark Wisell menar att antigentes­ter kan ha en roll i vissa situatione­r, när de utvärderat­s.
Bild: Jonas Ekströmer Karin Tegmark Wisell menar att antigentes­ter kan ha en roll i vissa situatione­r, när de utvärderat­s.
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden